Foto: Lehtikuva/Timo Aalto

I kväll krossas åttametersgränsen

Ett hopp per man räckte till final för favorittippade Tommi Evilä och Roni Ollikainen som i kväll slåss om både FM-guldet och den mycket omtalade VM-gränsen.

– Det gick precis som planerat, säger statistikettan Tommi Evilä strax efter att han noterat 762, Roni Ollikainen nått 761 och Mikko Kivinen gjort ett resultat på 752 i längdkvalet.

Evilä är sitt vanliga pratsamma jag och skämtar med reportrarna som undrar om han ska kämpa om guldet och platsen i VM-truppen i finalen som går av stapeln i kväll.

– Det är många som frågar och funderar på det där med B-gränsen men jag är inte i en så lyxig position att jag skulle ha råd att snacka om sådant, säger Evilä som utifrån sett inte vill ta någon stress i den pirriga situationen där endast skadedrabbade Eero Haapala för tillfället är klar för VM.

– Jag tycker bara att det är kul att vara med och att vara frisk.

Då Evilä frågas vad han gillade hopplatsen på Karlsplan håller han sin roll som en man med en kvick tunga.

– Menar ni plankan? Det vet jag inte eftersom mitt avstamp var så långt ifrån den.

Ollikainen vill nå gränsen

Både Evilä och Roni Ollikainen är nöjda över att de fick avsluta kvalet i förtid eftersom det tajta tävlingsschemat med herrarnas försöksheat på banorna bredvid drog ut på längdkvalet.

– Jag kände mig lite slö och tävlingen framskred ganska långsamt, säger Ollikainen.

Ollikainen berättar att han inte är så förtjust i kvällstävlingar, som finalen också är, eftersom man måste vänta på att få gå in i hetluften. Något som Ollikainen i år tvingats göra hela början på säsongen på grund av en skada i skinkan som orsakat bland annat ryggproblem.

– Men nu är allt i skick. Jag hade inte riktigt allt i spel i kvalhoppet, säger Ollikainen.

Men i kväll drar han ur handbromsen.

– Jo, det gör jag definitivt. Jag vill ta guld och nå VM-gränsen, säger han.

Ollikainen väntade med att inleda säsongen ända till mitten av juli. Hoppkänslan är inte riktigt där ännu, men snabbheten och baskonditionen har han hunnit bygga upp. Nu gäller det bara att få allt att klaffa då det blir finaldags.

– Det känns som om jag har en chans att nå tillräckligt långt. Jag vill absolut komma till Moskva men samtidigt förstår jag att jag inte har så mycket tid att nå ett tillräckligt bra resultat, säger han leende.

Underhållande final

I motsats till veteranen Evilä, som inte ville göra så mycket oväsen omkring att han är favorit, säger Ollikainen nästan rakt ut att han är en idrottare av VM-nivå - bara han hade fått vara frisk.

– Om jag hade fått inleda säsongen i början av juni så hade nog gränsen spruckit redan, eller så skulle jag nå den i finalen.

Och helt obefogade är inte orden - Ollikainen var i fjol den jämnaste av de blåvita längdherrarna över åttameterslinjen och dessutom gjorde han ett gott jobb i de större tävlingarna.

Favoritduon försäkrar att det blir en tuff och underhållande final där åskådarna får njuta av högklassiga prestationer. Något som publiken fått vänja sig vid under de senaste åren då Evilä fått se en handfull unga idrottare följa hans fotspår ända till åttametersgränsen.

– Det blir en riktigt hård final. Det finns många tuffa gubbar, säger Evilä.

– Tommi och Mikko är i gott skick. Det blir en hård kamp och hela gänget ska jaga åttametersgränsen, säger Ollikainen.