Mont Ventoux – en 21 kilometers pina

– Det lutande ökenlandskapet, det steniga Sahara, kallade före detta Tour de France-bossen Jacques Goddet stigningen.

– Ondskans gud, som kräver en offergåva, skrev den franska filosofen Roland Barthes.

I dag är det dags för en av de mest klassiska stigningarna i cykelsporten då Mont Ventoux står på programmet.

För att riktigt förstå hur svår och tung stigningen är måste man ta i beaktande att Mont Ventoux kommer i slutet av den längsta etappen i årets tävling. Dessutom går dagen etapp till historien som den tidsmässigt längsta i tävlingens historia med en avslutning på toppen.

Med ben som brinner av mjölksyra, lungor som skriker efter syre och en backe som gör allt för att motarbeta hjärnans vilja får cyklisterna bita ihop rejält och hålla koncentrationen hela vägen upp.

Själva stigningen är både lång och tuff. Och som om inte 21,2 kilometer, en snittlutning på 7,15 procent och en höjdskillnad på 1 515 meter skulle vara tillräckligt jobbiga kan de starka vindarna då cyklisterna kommer upp ovanför trädlinjen göra avslutningen till ett verkligt helvete för de trötta och slitna gladiatorerna. Dessutom kan temperaturskillnaderna mellan den lägre och den högre delen av motlutet vara rätt stora.

– Akta dig, Ferdi. Ventoux är inte som någon annan stigning, var Raphael Gemianianis varning till stallkamraten Ferdi Kübler innan han tog sig an backen 1955.

Mont Ventoux har alltid varit något alldeles speciellt för cyklisterna. Stigningen gjorde tourdebut 1951 och i dag tar sig cyklisterna uppför bergen för 15:e gången.

Mont Ventoux är ett av de tuffaste bergen och har skördat flera offer under årens lopp. Det var här brittiska cyklisten Tom Simpson kollapsade av vätskebrist, utmattning, droger och alkohol 1962. Simpson vinglade längs vägen innan han kollapsade och dog.

Flera cyklister har knäckts och förlorat tävlingar i det tuffa landskapet medan andra aldrig klarat av att förstå hur man ska ta sig an stigningen på bästa tänkbara sätt.

Lance Armstrong, som vann touren sju gånger för att sedan bli av med segrarna på grund av dopning, lyckades aldrig segra på Mont Ventoux.

Armstrong sade att stigningen inte gillade honom – inte tvärtom. Amerikanen påpekade att bristen på växtlighet nära toppen gör att den syrefattiga luften påverkar cyklisterna och gör hela stigningen till en av de värsta i hela världen.

Den kanske mest spektakulära och heroiska insatsen på det mytomspunna berget stod italienaren Eros Poli för 1994. Poli fungerade som spurtuppdragare för kanonen Mario Cipollini och med sina 197 centimeter var han inte precis byggd för att ta sig upp för berg. Poli, som vann OS-guld i lagtempo 1984, stod för en soloutbrytning och kom till stigningen med ett försprång på nästan 25 minuter till den jagande klungan. Han behövde så gott som alla minuter för att slita sig upp för backen. Han var först över toppen och vann till slut etappen med målgång i Carpentras.

En del av mystiken kring Mont Ventoux beror på att stigningen använts rätt sparsamt i tourens historia.

Eddy Merckx är fortfarande den enda cyklisten i den gula ledartröjan som segrat uppe på Mont Ventoux. Ska Chris Froome kunna bryta den 43 år gamla förbannelsen?

Källor: Cyclingnews, Cyclingweekly, Pyöräilyn klassikkonousut (Daniel Friebe & Peter Goding).

Se etappen på Eurosport med start klockan 15 och dokumentären Kungen av Mont Ventoux på Yle Fem klockan 22.40