Ett hopp räckte för guld

Lahtis

Minna Nikkanen behövde ett lyckat hopp för att säkra FM-guldet. I det skedet då hon tog sats för ingångshöjden 410 cm hade alla konkurrenterna rivit ut sig.

Hon klarade 410 cm på andra försöket innan hon tog 430 cm i första försöket och lät lyfta ribban till rekordhöjd. 447 cm blev dock för mycket den här gången, även om hon kom nära.

– Det hänger på småsaker, säger Nikkanen.

– Jag borde sträcka ut mig bättre i det skedet då jag är upp och ned. Det behövs mera fart. Nu kom jag för långt fram och inte tillräckligt högt upp.

Nikkanens personbästa är redan tre år gammalt. Inomhus förbättrade hon förra vintern sitt personbästa till 460 cm, men i stavhopp är utomhus definitivt en annan sak än inomhus.

Om en vecka i Göteborg är motståndet betydligt hårdare. Angelica Bengtsson har hoppat 458 cm och Malin Dahlström 450 cm i sommar. Båda resultaten är personliga rekord.

– Det är en vecka kvar att begrunda hur hoppet ska fungera bättre.

Nikkanen, 24, som tog sitt sjätte FM-guld i stavhopp medger att det inte är en lätt situation att vara i en egen klass, utan konkurrens. Hennes värsta inhemska rival Vanessa Vandy, som var den enda som lyckades bryta Nikkanens guldsvit, i FM i Tammerfors 2008, lade av för ett par år sedan.

– Det är svårt att hoppa ensam. Det blir långa väntepauser och det gäller ändå att hålla uppe värmen, säger Nikkanen.

– De andra fick ju en bra tävling sinsemellan.

Nikkanen ser dock ljust på framtiden. Frånsett Enna Hassinen, 21, var de andra damerna i stavfinalen under tjugo år – tre av dem endast sjutton år.

– De har många år kvar, men kanske det redan nästa år finns flera som hoppar över fyra meter.