Roddarna Mads Rasmussen och Rasmus Quist firar sitt guld i klassen lättvikt dubbelsculler. Foto: Lehtikuva / AFP Photo / Manan Vatsyayana

Der er ett ovanligt yndigt land

Att den danska 49er-duon i Weymouth snuvade bland annat Finland på bronspengen möttes inte med odelad glädje hemma i Danmark.

Tvärtom fick det en del vänner av grenar som volleyboll, basket, brottning och boxning att lägga pannan i ännu djupare veck.

En ofta nämnd orsak till att 70 deltagande länder hann öppna sitt medaljkonto före Finland sägs vara att ”konkurrensen hårdnat”. Men det är inget man märkt av i Danmark.

Att det blev Allan Nørregård och Peter Lang som tog den pallplats som Lauri Lehtinen och Kalle Bask också ville ha betydde att Danmark redan vann sin nionde medalj i London-OS.

Succén är total. Saldot är Danmarks bästa sedan OS 1948, ”och då var ju ingen med” som Mads Petersen, journalist på den danska nyhetsbyrån Ritzau uttrycker saken när han står och väntar på de senaste danska seglingsmedaljörerna.

Medaljregnet över nationen med 5,5 miljoner invånare är resultatet av en målmedveten – men samtidigt ifrågasatt – satsning. För att öka på Danmarks medaljchanser har ”Team Danmark”, organisationen som fördelar pengarna, bestämt att satsa det mesta av krutet på nio utvalda grenar. De sporter där Danmark är bra från förr prioriteras, och extra tyngd har lagts på de grenar där chansen att vinna OS-medalj är störst.

– Bancykling får mycket pengar, det är ju inte många länder som håller på med den sporten. Eller ta herrarnas fyra i rodd, en dansk framgångsgren. Där finns ju bara 8–10 länder som är med, så allt som behövs för en medalj är att satsa hårt, förklarar Petersen det danska tänkesättet.

Stora delar av Team Danmarks ledning är politiskt tillsatt, och satsningen på vissa utvalda elitgrenar på bekostnad av bredd har överensstämt med de tolv år av högerstyre som landet hade fram till i höstas. Och prioriteringen har givetvis också fått mothugg och skapat het debatt.

Grenar som inte får ta del av pengaflödet, som just volleyboll, basket, brottning och boxning, har gemensamt organiserat sig, bildat påtryckargrupper och försökt skapa opinion för sin sak. De mindre idrotternas argumentation är lika enkel att ta till sig. ”Hur ska vi någonsin kunna närma oss världstäten om vi inte får stöd, varför ska de grenar som har enklare läge att skaffa sponsorer få ännu mer?”

I den situationen startade OS i London. Statstelevisionen DR och kommersiella TV2 delar på OS-sändningarna, och tävlar dygnet runt med morgonsoffor och kvällsprogram direkt från England. Båda är nöjda, i takt med framgångarna är tittarsiffrorna högre och OS-intresset större än någonsin tidigare. Just den här veckan är det tungt att vara en högljudd kritiker till den danska modellen.

Att vara en dansk reporter med uppdrag att skriva hem om framgångarna är desto enklare. Inte för att våra danska kolleger skulle ha någon dans på rosor heller.

– Nio medaljer, visst. Men vi har också fått irriterande många fjärdeplatser, säger Mads Petersen.