Foto: Lehtikuva/Vesa Moilanen

Nu är det slutlekt, Pitkämäki är i stan

En har kastat längst av alla finländare i år, en annan har vunnit den senaste stortävlingsmedaljen. Men det är ingen tvekan om vilket blåvit kastare som tilldrar sig det största intresset inför OS-tävlingen i spjut. Den tredje, Tero Pitkämäki.

LONDON

Tolv finländska journalister har sökt sig till spjutkastarnas pressträff som hålls på det lilla torget i idrottarbyn i Stratford. Punktligt på utsatt tid dyker hela trion upp och ett dussin skribenter får fria händer att söka upp den kastare de först av allt vill intervjua. Fördelningen? Tero Pitkämäki 9, Antti Ruuskanen 3, Ari Mannio 0. Mannio må vara färsk EM-bronsmedaljör och Ruuskanen är med sina 84,95 statistiketta i Finland i år. Men för Pitkämäki räcker det med att vara Pitkämäki. Och efter att ha hört en oändligt lång rad med finländska idrottare slå fast att målet i OS är att "göra en bra prestation" och "en insats jag själv kan vara nöjd med" är det väldigt uppfriskande att höra Pitkämäki redogöra för sin målsättning.

– Mitt mål är att ta medalj. Det är det enda jag skulle vara nöjd med. Jag är inte här för att leka, slår Pitkämäki fast utan att blinka.

Pitkämäki ger ett stabilt och självsäkert intryck med OS-starten runt hörnet. Att genrepet i Kuortane resulterade i säsongens bästa kast hittills, 84,90, har gett råg i ryggen.

– Utgångsläget är enklare än inför VM i Daegu i fjol när jag har fått ett sådant resultat till stånd. Jag är i bättre form än i fjol, jag behöver inte varje kväll be om bra vindar och god tur för att spjutet ska flyga. Nu vet jag att det finns styrka bakom också.

29-åringen gör sitt tredje OS och vet vid det här laget hur han ska hantera en journalisthop. Det märks att han gärna skulle bjuda till och säga något kul men problemet är att han inte hunnit vara med om så mycket i London ännu. Han har helt enkelt inte stött på någon intressant profil. Inte tränaren Jan Zelezny, inte norska medtävlaren Andreas Thorkildsen och inte OS-kungen Usain Bolt. Så Pitkämäki tvingas låta som en skiva som hakat upp sig.

– Nej, jag har inte sett Jan här ännu. Jag måste snart ringa och höra var han håller hus.

– Nej, jag har varken sett Andreas eller hört av honom. Han har ju haft skadeproblem och inte tävlat efter EM, jag har ingen aning om i hur bra form han är.

– Nej, jag har inte sett Bolt heller. Å andra sidan har jag bara varit här ett dygn.

Efter ytterligare ett dygn är det dags för Pitkämäki att inleda medaljjakten med ett kval som den här gången går kvällstid. Först vid midnatt i morgon är de tolv herrfinalisterna klara.

– Det svåra med ett kval är att tända till på samma sätt som i en riktig tävling. Man får ingen medalj om man så skulle kasta 100 meter, säger Pitkämäki.

– Och det där med ett kvällskval är både bra och dåligt. Som kvällsmänniska föredrar jag att kasta på kvällen, men resultatnivån stiger alltid och det krävs mer för att nå final.

Kastplatsen på Olympiastadion har han bara sett på tv. Pitkämäki som är sambo med Finlands bästa sjukampare Niina Kelo följde spjutmomentet i den OS-tävlingen och slogs framför allt av en sak.

– Mondobanan fortsätter ännu en bit efter kaststrecket, normalt brukar gräset börja genast efter strecket. Men det är inga problem, det finns ju regler för måtten och de har säkert följts.

Tjecken Vitezslav Vesely är enligt Pitkämäki förhandsfavorit, men bara knappt. Tävlingen är väldigt oviss under en sommar då spjuttäten varit jämn – och ganska blek.

– För fyra år sedan var det likadant. Nivån föll just innan OS men steg sedan till finalen. Jag tror att samma sak sker nu, det är många som haft en tävlingspaus och kan komma starkt tillbaka. Men jag tror ändå att 85 meter räcker långt, säger Pitkämäki.

Och om nivån i London blir så bra att 85 meter inte räcker till medalj gäller det bara att kasta längre. Tero Pitkämäki är inte här för att göra ett resultat han kan vara nöjd med. Han är här för att vinna medalj.