Michael Phelps mamma Deborah Phelps läser om sonen på OS-läktaren. Foto: EPA/Hannibal

Nu har Michael Phelps sina 19 medaljer

Frågan är vilken av Michael Phelps känslor som är starkare. Glädjen över ha blivit OS-historiens mesta medaljör. Eller ilskan över att ha slängt bort guldet på sin paraddistans.

I 48 år var Larisa Latynina etta, men nu kan den ryska gymnastens namn strykas från rekordböckerna.

I OS-tävlingarna 1956, 1960 och 1964 vann Latynina totalt 18 medaljer, ett rekord som slogs när USA:s herrar vann stafetten på 4x200 meter frisim i London.

Ryan Lochte kopplade greppet på den första sträckan. Conor Dwyer och Ricky Berens gjorde sitt på de två följande och gav över scenen åt en viss Michael Phelps. Ankaret förde in USA som ohotad segrare på tiden 6.59,70, tre sekunder före Frankrike med Kina på bronsplats.

Medaljen var Phelps 19:e i en OS-karriär som hittills gett femton guld, två silver och två brons.

Men att USA skulle ta hand om guldet i den långa frisimsstafetten hade alla väntat sig. Den stora skrällen under gårdagens simpass var inte vad Phelps vann, utan vad han inte vann. Nyheten handlade egentligen inte om rekordet Phelps slog, utan om det rekord han misslyckades med att nå.

Ingen simmare i historien har tagit guld på samma individuella sträcka tre olympiska spel på raken. Med bara någon meter kvar av Londonfinalen på 200 meter fjäril tydde precis allt på att Michael Phelps skulle lyckas med bedriften.

Men den rutinerade amerikanen gjorde ett nybörjarmisstag, misslyckades totalt med sin målgång och fick sensationellt nöja sig med silver. Medan Phelps gled i mål hann sydafrikanen Chad le Clos få till ännu ett simtag vilket gjorde att han störtade förbi och tog guld efter sitt livs överlägset snabbaste simning.

Segertiden blev 1.52,96, en sänkning av le Clos tidigare personbästa med en och halv sekund. Också Phelps gjorde i London sitt bästa lopp på länge, men det tröstar föga då han förlorade guldet med fem hundradelars marginal.
– Det här har varit min dröm sedan jag var en liten pojke. Jag som bara ville möta Phelps i finalen. Nu har jag slagit honom. Jag kan inte fatta det, sade den 20-åriga de Clos i intervjuzonen efter finalen.
– Phelps är min idol, jag älskar mannen. Ni förstår inte vad det här betyder för mig, det är det största ögonblicket i mitt liv, sade le Clos och såg onekligen smått chockad ut.

Förebilden i fråga var uppenbart besviken efter guldmissen och den högljudda publiken i simarenan såg hur Phelps ilsket slängde i väg sin badmössa när det gick upp för honom att han slängt bort segern.

Franklins svit sprack

Inte heller simmaren som kallats "den kvinnliga motsvarigheten till Michael Phelps" fick till det fullt ut i går. Missy Franklin lyckades inte vinna medalj på samtliga sina sträckor i London.

Efter att ha inlett med brons med USA:s lag på 4x100 meter fritt och individuellt guld på 100 meter ryggsim kändes drömmen om sju medaljer realistisk.

Men i finalen på 200 meter fritt sprack pallplatssviten, med minsta möjliga marginal. Franklin simmade i mål som fyra, en enda hundradel efter bronsmedaljören Bronte Barratt från Australien. Guldet gick ändå till USA då Allison Schmitt vann på 1.53,61, närmast före Frankrikes Camille Muffat.

Missy Franklin har fortfarande två individuella sträckor och två stafetter på programmet men en full utdelning på sju medaljer kan hon inte nå. För att inte tala om Michael Phelps fenomenala 19 medaljer, även om Franklin lär ha ytterligare några OS framför sig