Fransmannen Christophe Lemaitre vann 100 metersfinalen på tiden 10,09. Foto: Lehtikuva/Roni Rekomaa

Lemaitre försvarade sitt EM-guld

Det blev tajt, men Christophe Lemaitre gjorde det han skulle: försvarade sitt EM-guld. – Men jag kan springa fortare.

Herrarnas emotsedda hundra meters final präglades av två tjuvstarter och efter att Simone Collio blivit diskad fastnade Rytis Sakalauskas – som blivit varnad för den första tjuvstarten – med spikskorna i startgroparna.
– Det var svårt med tjuvstarterna och när killen till vänster om mig inte startade, säger Christophe Lemaitre som fick en betydligt sämre start än träningskamraten Jimmy Vicaut.
Vicaut såg länge ut att galoppera iväg med segern. Men på de sista metrarna trängde sig fransmannen, som med fog kallas världens snabbaste vita man, förbi: sluttiden 10,09.
– Tiden har inte så stor betydelse, mästerskapet var viktigast för mig, säger Lemaitre som ännu inte beslutat om han löper 100 meter eller bara 200 meter i OS.
– Jag har gott självförtroende inför OS.
Jimmy Vicaut var inte bitter efter förlusten. Men lite harmade den knappa förlusten.
– Jag kommer närmare och närmare. Men det krävs ännu en massa jobb för att vinna Christophe, säger Vicaut.
– I OS gör jag mitt bästa för att vinna honom.
Norges fina kväll fullbordades med Ndure Saidys bronsmedalj. Norges tredje medalj för kvällen.
– Jag är glad att jag lyckades springa så fort trots att jag inte var hundra procent, säger Saidy som hade lindat kinesiskt tejp bakom sitt baklår efter att ha drabbats av kramp i onsdagens semifinal.
– Det här var främst ett träningspass. I London-OS kommer jag att vara redo, säger Saidy som tog sin första värdemedalj.
Hur fort kan du löpa då?
– 9,70-9,80 på 100 meter, 19,40-19,50 på 200 meter. OS blir helt annorlunda. Ingen har tränat specifikt för EM, alla siktar på OS.
Saidy värdesätter ändå EM. Främst som stentuff träning.
– Jamaicanerna och amerikanerna har OS-kval som bäst. Alla löper. Det är viktigt att få hårda lopp och jag fortsätter tävla fram till OS.