Mäkelä hittade äntligen rätt

HJK är oslagbart på hemmaplan. Det är inte en åsikt, utan fakta. HJK har inte förlorat en ligamatch på Sonerastadions konstgräs sedan 2010 och gjorde det inte i går heller – inte ens mot den svåra lokalrivalen Honka, som hade en tre matchers segersvit bakom sig.

– Det var två hungriga lag som möttes, men vi spelade med stort hjärta, säger HJK-coachen Antti Muurinen efter den siffermässigt klara HJK-segern.

Honka kom ändå inte till stan för att försvara och bomba HJK med desperata långbollar, utan strävade efter att kontrollera bollen ända från avspark. Under första halvleken lyckades det riktigt bra och Esbolaget skapade flera farliga målchanser.

– Det här känns inte alls bra, vi var bra med och HJK var inte alls så överlägset som slutresultatet låter påskina, säger Honkacoachen Mika Lehkosuo missnöjt.

Lehkosuo har rätt, Honka hade sina stunder: redan i den fjärde minuten sköt Ilari Äijälä ett farligt skott med marken som gick knappt förbi HJK-målet. I den 26:e minuten bäddade Duarte Tammilehto ett farligt läge för MacPherlin Dudu, men inte heller han lyckades näta.

– Vi skapade gott om chanser så länge vi hade tålamod att spela simpelt och slå enkla passningar, men ibland tappade vi nerverna, säger Lehkosuo.
Då Honka inte utnyttjade sina chanser tog i stället HJK ledningen genom den före detta målkungen Juho Mäkelä, som efter ett par års sejour utomlands är tillbaka i Helsingfors. Joel Pohjanpalo förlängde Sebastian Sorsas inlägg till Juho Mäkelä, som skallade in ledningsmålet i den 35:e spelminuten.

Under den andra halvleken tog HJK allt mera över matchbilden. Honka fick nöja sig med att försöka kontra, men gjorde det också rätt så farligt.
Esbolaget kom till flera livsfarliga avslut från avstånd, men lyckades inte tränga in i straffområdet. Bland annat avfyrade Juuso Simpanen och Nicholas  Otaru varsitt kanonskott från tjugo meter, men bommade.

– De fick onödigt många distansskott, som kunde ha blivit farliga, säger HJK-coachen Antti Muurinen.

HJK:s bästa målchans var en frispark från strax utanför straffområdet. Men Sorsa sköt knappt över Honkamålet.

I den 77:e minuten slog sedan inhopparen Erfan Zeneli en långboll som Demba Savage hann till före Honkamålvakten Tuomas Peltonen. Savage som öste in mål för Honka förra säsongen kunde rulla in läderkulan i sin forna klubbs tomma mål.

Efter HJK:s andra mål kändes det som att luften gick ur Honkaspelarna. Det tog bara tre minuter innan HJK gjorde sitt tredje mål för kvällen och på nytt var en före detta Honkaspelare högst inblandad.

Det var Rasmus Schüller som slog en lång passning till Juho Mäkelä, som lätt kunde runda Honkas Tapio Heikkilä och näta. Det gick att ana lättnaden ända upp till pressläktaren.

– Det har varit en svår säsong hittills och jag hade definitivt väntat mer av mig själv. Men det här ger självförtroende och gör bra inför fortsättningen, säger Mäkelä som samtidigt gjorde sina första strutar inför hemmafansen i år.

– De har säkert också stora förväntningar på mig.

Sjuttonåriga fenomenet Joel Pohjanpalo har stulit de största rubrikerna hittills. Samspelet mellan Pohjanpalo och Mäkelä har haltat lite, men nu börjar det se bättre ut.

– Killen lirar bra och förtjänar allt beröm. Vi hittar varandra allt bättre på sistone, säger Mäkelä.

Ett kraftigt förnyat HJK har inte inlett sin säsong i samma överlägsna stil som förra året. Det bådar dock illa för konkurrenterna när alla pusselbitarna, Mäkelä, Savage, Pohjanpalo, Schüller, börjar smälta in i laget.