Flygkraschen en chock för Kari Heikkilä

Han tränade Lokomotiv förra säsongen och är numera chef för vitryska landslaget. Han skulle träffa flera av sina gamla bekanta inför matchen Dynamo Minsk–Torpedo Jaroslavl, båda lagens första ligamatch för säsongen.

– Jag skulle träffa dem här, de är ju bekanta människor. Det här är en riktigt hemsk katastrof, säger Heikkilä per telefon till FNB.

Han jobbade för Lokomotiv säsongen 2004–05 och återvände hösten 2007. Den andra sejouren i klubben blev ungefär tre år lång innan han fick sparken vintern 2010.

Trots att en del av truppen bytts ut hade Heikkilä många vänner bland offren.

– Läkarna, lagledningen, servicekillarna, många spelare ... Jag kände dem, deras familjer och deras barn väl. Jag fick många vänner i det gänget och vi firade alla helger tillsammans, säger Heikkilä.

Han bor för tillfället på hotell i Minsk som en del av jobbet med vitryska landslaget.

– De skulle komma hit till samma hotell som jag själv bor på. Bland annat en av Vitrysslands spelare, Ruslan Salej, honom skulle jag träffa. Och andra också förstås, jag hade tänkt att vi skulle träffas i kväll, men nej ...

Enligt nyhetsbyrån AFP hade Salej åkt till Minsk på förhand, men timmarna efter olyckan förekom det motstridiga uppgifter om honom.

Heikkilä har rest mycket som KHL-tränare. Han har jobbat både för Lokomotiv Jaroslavl och Metallurg Magnitogorsk. Trots rutinen blev han aldrig riktigt van med de långa flygresorna till bortamatcherna.

– Det är plan i luften hela tiden, avstånden är jättelånga. Det blir många flygtimmar för lagen och ibland hände det saker. Jag minns en gång då en motor slocknade då man förberedde landningen. Då blev nog spelarna lite rädda. Och man vet inte alltid hur planen tas om hand. De yttre förhållandena är ofta dåliga.

Man kan säga att jag inte njöt särskilt mycket av flygandet, säger Heikkilä.