I blickfånget. Oscar Pistorius skriver VM-historia i Daegu. Lehtikuva/Antti Aimo-Koivisto

Idrottaren på kolfiberben gör VM-entré

Sorlet, kamerablixtarna och trängseln. Allt är precis som när Usain Bolt håller hov inför en mästerskapsstart. Men den här gången är personen som får alla att lyssna inte Bolt utan Oscar Pistorius, en idrottare vars väg till Daegu varit kantad av stora svårigheter.Oscar Pistorius

Ni känner kanske till historien. Oscar, pojken som förlorade båda sina ben när han var elva månader gammal, älskade sport men fick höra att han inte kommer att kunna ägna sig åt idrott, än mindre tävla. Den sydafrikanske pojken vägrade finna sig i sitt öde, tränade tennis, rugby och vattenpolo innan intresset för löpning övervann allt annat.

 

I de paralympiska spelen år 2004 öppnade sig himlen ovanför 17-åringen och medaljerna regnade över honom i ett skyfall som fortsatte i Peking fyra år senare.

 

I morgon skriver han idrottshistoria – igen. Då blir Oscar Pistorius den första handikappade idrottaren som deltar i samma friidrotts-VM som idrottare utan några fysiska begränsningar. Och inte bara deltar förresten, avancemang från försöken på 400 meter är sydafrikanens första mål i Daegu.
– Folk kommer alltid att fråga men det är inte min sak att svara. För mig räcker det att veta att jag inte har någon fördel av mina benproteser och att det är bevisat, svarar Oscar Pistorius på frågan om han drar nytta av att löpa på proteser av kolfiber.

Profil
Oscar Pistorius
  • Ålder: 24.
  •  Nationalitet: Sydafrikan.
  • Paradgren: 400 meter.
  • Meriter: Fyrfaldig guldmedaljör i de paralympiska spelen.
  •  Aktuell som: Pistorius blir den första handikappade idrottaren att delta i VM. Sydafrikanen har två benproteser vilket har lett till debatt om han drar nytta av sina konstgjorda ben på tävlingsbanan.

På grund av deformerade ben vid födseln har Pistorius hela livet gått på två benproteser, eller snarare löpt. År 2007 tävlade han för första gången på internationell nivå mot idrottare utan handikapp, men året efter förbjöd det internationella friidrottsförbundet sådana arrangemang. Saken gick vidare till idrottens skiljedomstol som slog fast att Pistorius skulle få tävla.

 

Till OS i Peking kvalificerade sydafrikanen sig inte, men i juli 2011 underskred han A-gränsen till VM på 400 meter.
– Allt kändes bra hela dagen och loppet var snudd på perfekt. När jag såg min tid kände jag mig lättad och otroligt tagen av stunden, beskriver 24-åringen loppet som gav honom en plats i Sydafrikas VM-trupp.


Mental styrka avgör

När försöken på 400 meter står på programmet natten till söndagen finsk tid, är Pistorius mål att inte vara för nervös och att gå vidare i tävlingen.
– Jag får inte vara rädd, inte tänka för mycket. Det som gör 400 meter till en så märklig sträcka är att alla är lika trötta efter 300 meter och att det då handlar om vem som orkar mest mentalt.

 

 

Det där med rädslor är någonting The Blade Runner, som Pistorius brukar kallas i rubrikerna, ofta möter.
– Handikapp är ingenting man får vara rädd för och inte våga tala om. Folk vågar inte fråga men här har jag en möjlighet att påverka attityderna.

 

Ändå är det tydligt att 400 meterslöparen hoppas att han under VM ska uppmärksammas för sina insatser på Mondobanan och inte för att han som första handikappade idrottare tävlar i VM. Han vet vilket hårt motstånd han kommer att ställas emot när startskottet går, men också vilka hans egna målsättningar är.
– Jag är realist och skulle gärna gå till kvartsfinal, men det är långt ifrån någon självklarhet. Alla här har offrat mycket för att kunna vara med och tävla på den här nivån.

Det svaret kommer från en idrottare som varje dag, också inför sin första VM-start, möter fördomar men ändå hör till världens snabbaste män. Trots att han saknar ben.