Djokovic mot Nadal i finalen

Djokovic säkrade sin plats gick 7-6 (7-4), 6-2, 6-7 (9-11), 6-3 på drygt tre timmar. Mot kvällen gjorde titelförsvararen Nadal sitt och slog hemmafavoriten, Andy Murray med 5-7, 6-2, 6-2, 6-4.
– Andy spelade ju fantastiskt i början, men han gjorde ett viktigt misstag i början av andra då han slog en lätt forehand för långt. Det var nog vändpunkten på hela matchen, menade Nadal.
Den spanska "gruskungen" har chans att bli åtminstone gräsprins. Han har nu 20-0 på Wimbledon-gräset. Vann 2008 och i fjol, och tog nu sjätte matchvinsten.
Rafa var uppenbart ledsen för att Murray inte nått final.
– Jag är sorry för honom, han borde också ha varit i final. Jag önskar honom allt gott för resten av året, och US Open.
Som väntat fanns skillnad i spelintensiteten. Men båda slog superbt många gånger. Det var inte en slump att den sista spiken i kistan var Nadals tvärs över banan slagna "inside-out"-forehand från sin egen backhandhörna. De bollarna fann Murrays forehandhörna med enorm kraft och precision, och skotten hade ofta inget svar.
När Djokovic tiigare avslutat sin match med en pricksäker serve på den första av tre matchbollar kastade sig han på rygg på gräset - som ny världsetta.
– När man vet att man kommer att bli bäst i världen och når finalen i sin favoritturnering är det mycket speciellt. En av mina bästa känslor någonsin på en tennisbana, en dröm blev sann!
– Det var inte lätt att komma upp i topp för både Federer och Nadal har varit så jämna och stabila när de dominerat de senaste åren. De har inte givit bort många chanser att nå dit. Så det är väl så, att man får förlora bara en match på sju månader för att komma upp på förstaplatsen. Om man kan det är det väl bra gjort, skrattade Djokovic.
Han var lycklig också för att han enligt egen mening kunnat spela bra.
– Jag var lite besviken över att förlora tredje set, men jag försökte intala mig själv att koncentrera mig och hålla känslorna i schack, för att inte låta Tsonga komma tillbaka. Han lever ju på publikens gensvar och när han har momentum kn han vara omöjlig att stoppa.
Besvikelsen kom för att två matchbollar vid 6-5 och 8-7 i tiebreak inte gav avgörande. Tsonga räddade poängen med - serve-ess! Djokovic ledde tidigare setet med 3-1 och 4-2 efter break till 2-1 men fransmannen radade upp tre games och ledning 5-4. Efter att ha brutit varandra kom man till ett spännande tiebreak, 11-9 till Tsonga.
På rygg, på mage, rullande runt - det hade båda spelarna varit en hel del gånger då de fläkt sig och kastat sig efter nästan omöjliga bollar och fått spelet att fortsätta. I spelet var Djokovic den stabilare, Tsonga den mer oberäkneliga vars backhand inte kunde jämföras med serbens säkra. Som motvikt till sina fina servar och en del finesslag gjorde Tsonga en hel del backhandmissar, och längre slagväxlingar passade honom inte så bra. I matchen mot Federer var de ju sällsynta.
– Wimbledon-trofén är den jag allra helst vill hålla i handen. Det var den första tennisturnering jag såg, och sporten var för mig lika med Wimbledon. Den tävlingen var viktigast.
– Ända tills nu har Davis Cup-triumfen ändå givit mig största glädjen. För det är något nationen gjort, inte bara jag själv. Det var en otrolig upplevelse.
Säger mannen som ändå vunnit Australian Open två gånger och varit i US Open-final två gånger.
Gårdagens var hans femte semifinal i rad i Grand Slam. Rafa spelar sin 13:e final.