Marginalisera inte mera

Först föreslog lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen att de som har enbart grundskolexamen ska få lägre socialstöd än de som har en högre examen.
Sedan kom social- och hälsovårdsminister Paula Risikkos förslag att kräva motprestationer för samhällsstöd och ge dem som är aktiva lite högre stöd. Luukkainen äe obunden och Risikko är samlingspartist så de har olika utgångspunkter men också olika tyngd.
Det är sant att enbart grundskolutbildning korrelerar med kortare arbetskarriärer och större risk för utslagning. Därför ligger det i allas intresse att så få som möjligt har bara grundskolan i bagaget. Men Luukkainens förslag är knappast det bästa sättet att skapa studiemotivation.

Principiellt är det helt fel att ytterligare försvåra sitsen för dem som redan riskerar att hamna i marginalen.
När de offentliga pengarna tryter är det lockande att kräva motprestationer av dem som får utkomst- eller arbetsmarknadsstöd. Att förslaget kommer från en samlingspartist just nu är inte heller förvånande, det finns behov av politiska markeringar. Men att just Paula Risikko, som dels har varit minister i Social- och hälsovårdsministeriet i sex år och dels har gjort sig känd om en pragmatisk och jordnära politiker, inte ser komplikationerna i sitt förslag är märkligt.

Det krävs redan nu motprestationer av dem som måste ty sig till den sociala trygghet samhället erbjuder. Man är tvungen att söka och ta emot arbete och utbildning för att få stöd. Det påpekar bland annat den färska professorn i socialpolitik, Heikki Hiilamo.
Tanken att i kommuner och företag hitta uppgifter till dem som är arbetslösa är inte heller realistisk. Att organisera och kontrollera det hela skulle kräva en stor apparat och förutsätter att det faktiskt finns uppgifter som arbetslösa kan utföra. Problemet i dag är att det arbetsutbud som finns inte motsvarar de arbetslösas kunskap och kompetens. Om sådana uppgifter skulle finnas kan det i förlängningen uppstå också ett annat problem. Om kommuner och företag har tillgång till gratis arbetskraft – varför då betala för arbetet? Det uppstår lätt en dold arbetsmarknad, vilket användningen av billiga praktikanter är ett exempel på.

Luukkainen och Risikko oroar sig för rätt saker. Utbildning efter grundskolan är en nyckelfråga och det är illa om människor passiveras. Men den färska ungdomsgarantin inte lett till lägre ungdomsarbetslöshet. Vad unga beträffar löses många problem om garantin fås att fungera.
Det är också intressant att de högtutbildade, till exempel läkare, som har råd att jobba deltid inte får blåslampan på sig.
Det måste gå att hitta metoder som inte ökar marginalisering. Samhällets yttersta skyddsnät ska inte göras grovmaskigare.