Herr Marknad vet kulturens pris

Ledarkrönika

I sin omdiskuterade bok Marknader och demokrati tar sig finansmannen Björn Wahlroos an kampen mot diktaturen. Det är demokratin som en majoritetens tyranni som är i siktet för den wahlrooska puffran; friheten kräver att enkla majoriteter inte kan komma åt att ägna sig åt en obegränsad omfördelning av inkomster.

I en intervju i Konstsamfundets årsmagasin Konstsam fortsätter Wahlroos sin tappra kamp mot allsköns diktatorer (i marknadens värld finns de ju per definition inte). Den här gången är det kulturlivets högsta tolkare av det rätta och riktiga som bankiren varnar för. Risken för att någon tar sig oinskränkt makt att diktera innehållet uppkommer då kulturlivet lever på subventioner. Marknadens prissättning är den enda oberoende kraft som kan definiera konstens kvalitet. Kulturen eller konsten har i sig inte ett egenvärde.

Från Holland hittar Wahlroos ett skräckexempel på hur det går när man försöker stödja icke-kommersiell konst; alla drogmissbrukare försåg sig med pensel och ark och anmälde sig hos konstuppköparen. En liten komplikation finner herr Marknad trots allt i sitt resonemang. Han undrar vad man gör när Spede Pasanens filmer får en större publik än Jörn Donners.

Wahlroos blottar sin brist på kunskap om kulturlivets mekanismer, men skon skaver mest av att hans tänkesätt snubblar på sina egna premisser. Det går inte att sätta ett pris i pengar på det upplevelsevärde som en betraktare ger ett konstverk. Det måste först finnas andra slag av värden innan marknaden kan komma med i spelet.

Två andra inslag i Konstsam står i kontrast till intervjun med Wahlroos. Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi, säger att kultur inte ska behöva mätas i hur mycket profit den skapar, men att varje kulturproducent måste förstå hur marknadsekonomin fungerar. Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid ÅA, skriver att kultur och ekonomi varken går att reducera till varandra eller ömsesidigt utesluter varandra. Kulturen är lönsam, men det är bara genom att tillerkännas ett egenvärde som den i längden kan vara det.

Rehn och Kristensson Uggla kombinerar flera olika sätt att tänka och överbryggar den okunskap och misstänksamhet som finns i relationerna mellan kultur och ekonomi. Wahlroos behärskar ett enda sätt att tänka och det är föråldrat också inom ekonomin, som kan ha mycket att lära av kulturen om vilka drivkrafter människor har och vad de sätter värde på.

Hbl ingår i KSF Media som ägs av Konstsamfundet.