Egypten är lika delat som förr

Muhammed Mursi förstod inte att en valseger bara är början, inte slutet. Men att militären störtar en folkvald president skapar nya problem.

Så mycket är klart att militärkuppen i Egypten är ett hårt slag mot det Muslimska brödraskapet. Hur detta kommer att påverka brödraskapet och utvecklingen i hela regionen är en öppen fråga.
Brödraskapet var medvetet om riskerna och om att misstron mot organisationen är stor. Därför var det noga med att försäkra att ett brödraskapsenvälde var uteslutet.

Det är ytterst beklagligt att dessa löften inte höll. Muhammed Mursi förstod aldrig att segern i presidentvalet inte var nog, den var bara en början för att ta itu med det verkliga arbetet, att skapa en fungerande demokrati. Nu fick de rätt som såg Mursi som brödraskapets lydiga lakej snarare än som Egyptens president.
Många hade röstat på Mursi bara för att undvika att hans motkandidat och Mubaraks förtrogne skulle bli president. Men folket var tudelat och i synnerhet många besvikna liberala egyptier gick aldrig till valurnorna.

Förhoppningarna om att folket skulle få mer att säga till om kom på skam. Mursi placerade sina "bröder" på nyckelposter. Han genomdrev en ny grundlag som visserligen godkändes med stor majoritet i en folkomröstning, problemet var att bara drygt 30 procent deltog i folkomröstningen.
Enligt den egyptiske författaren Wael Nawara var det i försvar av den egyptiska identiteten, inte enbart ekonomin, som folket inför ettårsdagen av Mursis tillträde drog ut på gatorna i större omfattning än det gjorde när Hosni Mubarak störtades.
Men att en folkvald president störtas av militären slår ändå hårt mot alla demokratisträvanden i hela regionen. Att en domare med ett förflutet under Mubarak placeras på presidentposten är ren kosmetik.

En hård och bitter kamp om maktens godbitar är att vänta. Brödraskapets trumfkort var en apparat som kunde sättas in i en valkampanj och som de andra grupperna saknade. Mycket beror nu på hur de övriga grupperna lyckas organisera sig och komma överens sinsemellan.
Retoriken kring Mursis person är på många punkter vämjelig och bådar inte gott. Att galenförklara honom befäster ingalunda demokratin i landet.

Frågan är också hur brödraskapets anhängare kommer att reagera – och hur militären hanterar dem. Mursis och hans anhängares argument har hela tiden varit att han har rätt att sitta kvar på sin post eftersom han är folkvald och det är ett starkt argument i varje land som vill kalla sig en demokrati. Situationen kan förvärras om brödraskapets anhängare ser militärkuppen som ett "bevis" för att det bara är med våld makten kan säkras. Att flera ledare gripits och brödraskapets etermedier stängts gör inte situationen bättre.
Faran för att situationen utvecklas mot ett inbördeskrig är inte över eftersom Egypten är minst lika tudelat som det var när Mursi valdes. Armén kommer därför knappast att ge makten ifrån sig i första hand, trots alla försäkranden.
Det gjorde den inte efter att Mubarak hade störtats heller.