En lektion i diplomatisk retorik för Erdogan

I Istanbul började senaste veckornas protestvåg som försvar av en parkmiljö och eskalerade till anti-regeringsdemonstrationer. I Sao Paulo drog folk ut på gatan för att protestera mot en höjning av priset på bussbiljetter, men fann sig snabbt i en demonstration mot regeringens ekonomiska politik överlag.

I bägge städer växte motståndet exponentiellt, och spred sig till andra orter, efter att polisen kväst upproren med överdrivet våld.

I fotbollstokiga Turkiet fann rivaliserande fotbollslags supportrar varandra i gemensamt motstånd mot premiärminister Tayyip Erdogan. I fotbollstokiga Brasilien har protesternas udd vänts mot investeringarna inför fotbolls-VM 2014 och OS 2016. Brasiliens image i fotbollsvärlden har varit en nation som enhälligt och fanatiskt slutit upp bakom de alltid glada, sambadansande bolltrollarna. Nu ser vi att det bakom den kulissen finns seriös kritik, också mot fotbollens roll som "opium för folket". I stället kräver man satsningar på det sociala och vårdsektorn.

Men där Erdogan hotade med militär intervention tog Brasiliens president Dilma Rousseff en annan ton: "Det känns bra att se så många unga och vuxna tillsammans sjunga nationalsången och sträva för ett bättre samhälle".

Erdogan kunde ha lärdom att hämta från andra sidan jordklotet.