Rådd i grundlagsutskottets famn

I går var det meningen att riksdagens grundlagsutskott skulle komma med sitt utlåtande om riksdagen har fått tillräckligt med uppgifter om vårdreformen för att kunna gå vidare med behandlingen av kommunstrukturlagen. Den lagen är ett led i kommunreformen och regeringens plan är att lagen ska träda i kraft redan om några veckor, den första juli.
Det blev inget utlåtande i går. Efter flera ajourneringar beslöt utskottet att fortsätta behandlingen nästa vecka.

Grundlagsutskottets roll ställs i den här frågan på sin spets. I alla andra utskott i riksdagen resonerar utskottsmedlemmarna enligt sitt partis linje, i praktiken i enlighet med om partiet sitter med i regeringen eller inte.
I grundlagsutskottet ska riksdagsledamöterna däremot enbart väga lagförslaget i förhållande till grundlagen. Ett relativt färskt exempel på utskottets arbete och betydelse var utlåtandet om var Karleby ska höra hemma i regionförvaltningen. Då gick utskottet mot den dåvarande statsministern Mari Kiviniemi (C).

Rollen är viktig eftersom Finland som känt inte har någon författningsdomstol. I sista hand är det grundlagsutskottet som tolkar vår grundlag och det ska inte göras på parti- eller maktpolitiska grunder.
När det handlar om kommunreformen och omstruktureringen av social- och hälsovården har grundlagsutskottet också justitiekansler Jaakko Jonkkas markering att ty sig till. Jonkka påpekade i våras att kommunreformen och vårdreformen inte kan beredas i så olika takt som regeringen hade gjort. Både riksdagen och kommunerna måste känna till hur vården organiseras när de tar ställning till kommunreformen. Därför tillsatte statsminister Jyrki Katainen en särskild grupp under ledning av Samlingspartiets gruppordförande Petteri Orpo som skulle jämka ihop de två reformerna. Men lagförslagen om vårdreformen kommer först senare. De politiska riktlinjer som finns har också ifrågasatts. Det handlar om kommunernas självbestämmanderätt och huruvida regeringen kan frånta de minsta kommunerna ansvaret för vården och ge det till ansvarskommuner.

Grundlagsutskottet är alltså hårt pressat mellan å ena sidan sin roll som grundlagstolkare och å andra sidan av regeringen. Kommun- och vårdreformerna är regeringen Katainens främsta projekt och regeringens trovärdighet får sig ytterligare en stor törn om kommunreformen fördröjs.
Utskottet kommer att anklagas för att undergräva sin egen roll om dess utlåtande kan tolkas som diktat från regeringen. I veckan uttalade flera av de författningsexperter som grundlagsutskottet brukar höra sin oro för utskottets självständighet.

Det grundläggande problemet är regeringens sätt att driva de här jättereformerna. Det har gjorts med brådska och utan den förankring som hade behövts.