Djärvt men ovisst

Regeringen lyckades vid gårdagens förhandlingar enas om stora, till och med överraskande stora, beslut. Man ville snabbt berätta om resultaten både för medierna och i riksdagen men informationen blev i gengäld ojämn. Ännu tre timmar efter regeringens presskonferens hade man inte fått ut ett pressmeddelande, alltså svart på vitt om besluten.
Utgående från den muntliga informationen är det vanskligt att bedöma kompromisserna och konsekvenserna, särskilt som regeringspartierna är måna om att berömma helheten och inte går in på vad man fått avstå från. Helhetsbedömningen låter alltså vänta på sig.

Samlingspartiet och SFP kan se det som en seger för sin ekonomiska politik att företagsskattesänkningen är så radikal. Vänsterpartierna kan glädja sig över att skattefriheten för alla utdelningar slopas och att skattebasen växer eftersom skatteavdrag för företag slopas. För vänsterpartierna och De gröna är det också viktigt att regeringens lösningar kan sägas vara socialt rättvisa. Vänsterförbundet och De gröna är nöjda över att studiestödet inte styrdes i en mera lånebaserad riktning. De gröna är nöjda över höjd elskatt och satsningar på LNG-gas som fartygsbränsle. KD är nöjt över att hemvårdsstödet inte skärs ned.

SFP hurrar också för att kommuner med över 20 000 men under 50 000 invånare har åtminstone ett delansvar för social- och hälsovården också i framtiden.

Vem ska då vara missnöjd? Åtminstone de som röker, dricker mycket alkohol och läsk och äter godis eftersom de drabbas av högre priser när skatterna höjs.

Regeringens beslut för att förbättra företagens tillväxtmöjligheter är djärva. Samlingspartiets bomärke är tydligt.