Vem ska trösta Sibbo?

Om Helsingfors förvaltningsdomstols beslut förra veckan står fast måste kommunalvalet i Sibbo förrättas på nytt. Nästa vecka kommer centralvalnämnden i Sibbo sannolikt att överklaga domen. Då är det är Högsta förvaltningsdomstolen som avgör om det måste bli nyval.
Konkret handlar det om medlemmarna i valnämnderna och eventuellt jäv. Sibbo hade 14 röstningsområden och i 10 av dem satt kandidater med i valnämnden. Det är alltså de personer som sitter i vallokalerna och tar emot rösterna. När vallokalerna har stängts gör valnämnden en preliminär rösträkning och meddelar resultatet till kommunens centralvalnämnd. Rösterna kontrollräknas efter valdagen av centralvalnämnden, som också slår fast valresultatet.

Vallagen förbjuder inte kandidater att vara medlemmar av valnämnderna. Däremot säger lagen att en kandidat inte får vara medlem i kommunens centralvalnämnd, som alltså bland annat slår fast valresultatet.
Valnämnderna och centralvalnämnden utför ett viktigt arbete för att vi ska kunna rösta och för att valresultatet ska bli klart snabbt. Det är ett frivilligt uppdrag, som man får en liten ersättning för. I praktiken är det partierna och politiska grupper som utser medlemmarna i valnämnderna och så ska det enligt vallagen också vara.

Frågan om jäv har aktualiserats av Justitieministeriets direktiv i somras inför kommunalvalet, då valnämnderna redan hade utsetts. Trots att vallagen, som är detaljrik, inte nämner något om kandidater som medlemmar av valnämnderna, gjorde ministeriets direktiv det. Rekommendationen var med hänvisning till förvaltningslagen att en kandidat i valnämnden inte ska delta i den preliminära rösträkningen eller i tolkningen av oklara röstsedlar. Däremot sade ministeriet ingenting om att kandidater är levande valreklamer i vallokalen. Direktiven väckte en viss oro och en del kommuner, till exempel Helsingfors och Esbo, bytte ut valnämndsmedlemmar. De flesta kommuner gjorde ingenting. I många kommuner har det nämligen varit svårt att få ihop valnämnderna. En annan orsak kanske var att ministeriet betonade att det handlade om rekommendationer.
För Sibbos del ledde kontrollräkningen till förändringar bland de invalda och besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol. Det är en central rätt i en demokrati att beslut kan och ska överklagas om det finns en misstanke om att allt inte har gått rätt till. Så upprätthålls förtroende för systemets legitimitet.

Däremot har förvaltningsdomstolens utslag förra veckan väckt bestörtning i Sibbo och förvåning bland valexperter.
Både Lauri Tarasti, före detta domare i Högsta förvaltningsdomstolen och landets främsta valexpert, och Heikki Harjula, Kommunförbundets jurist och expert på vallagstiftningen, frågar varför förvaltningsdomstolen inte räknade om Sibborösterna. Enligt Tarastis tolkning av vallagen finns det ingen grund för ett nyval. Det skulle förutsätta att det går att visa att valresultatet påverkats.

Den juridiska problematiken är en sak för jurister och domstolar. Om jävsbestämmelser behövs bör de skrivas in i vallagen. Det sorgliga ur demokratins perspektiv är svårigheterna att hitta medlemmar till valnämnderna. Det visar hur både partierna och medborgarna har förändrats. Partierna är inte längre folkrörelser i den mening de var förr. Medborgarna är inte intresserade av politiskt fot- och gräsrotsarbete, trots att intresset för politik inte har minskat. I väntan på elektroniska val måste det gå att ordna val också på det traditionella sättet.