Rädda kommunernas service

Det är allt vanligare att kommunerna inte själva producerar all service som kommunerna enligt lagen ska erbjuda invånarna. Från 1997 till 2010 ökade andelen service utlagd på entreprenad i medeltal drygt tolv procent per år. Kommunerna har i alla fall ansvaret för servicen.
Förändringen har märkts särskilt inom social- och hälsovården. Det gäller till exempel dagvård, äldreomsorg, boenden för omhändertagna barn, mentalpatienter, hemservice och handikappvård.

Företag, både gamla och nygrundade, och tredje sektorn, har börjat producera service som kommunerna tidigare skötte själva. En ny marknad har alltså skapats. Näringslivet har drivit på och applåderat utvecklingen och den egna tankesmedjan EVA har redan i åtta år haft ett särskilt projekt kring kommunerna och marknaden. I veckan gav EVA ut sin senaste rapport och av den framgår att näringslivet tycker att utvecklingen går för långsamt och att man vill försnabba och förenkla företagens möjligheter att stå för kommunal service.
Rapporten visar också tydligt att frågan om vem som ska producera den kommunala servicen inte enbart är en praktisk utan också en i högsta grad ideologisk fråga.

Vi har stora problem i till exempel hälso- och sjukvården. Köerna till vissa hälsostationer är långa, äldreomsorgen fungerar inte heller som den ska och är en av de största tvistefrågorna i budgetförhandlingarna nästa vecka. Hälso- och sjukvården i Finland är så till den grad uppdelad i offentlig vård, företagshälsovård och privat vård att det i praktiken är så att du får sämre vård ju svagare din socioekonomiska ställning är. Det är inte acceptabelt i ett land som kallar sig ett välfärdssamhälle.
Samtidigt kämpar kommunerna med ökade kostnader, vilket är en av utgångspunkterna för EVA:s kritik. Problemet för kommunerna är att de hela tiden får nya uppgifter och att de ska axla ansvaret för hela befolkningen – barn, äldre, marginaliserade – inte bara de lättskötta invånarna.

EVA vill se en totalt öppen produktion av tjänster och i framtiden förhindra att kommuner ska kunna agera på tjänstemarknaden som kommuner. I stället borde allt ske via aktiebolag för att inte snedvrida marknaden. Det ligger inte nödvändigtvis i invånarnas intresse. Företag är intresserade av verksamhet som kan ge vinst och de finns främst i och kring städerna. Glesbygdskommunerna har inga företag att vända sig till.
Det finns exempel på service utlagd på entreprenad som har misslyckats på olika sätt och där kommunerna har återtagit verksamheten.

Och det finns ingen forskning som visar att förväntningen om att konkurrensutsättning av tjänsterna skulle leda till en större effektivitet verkligen infrias. I Sverige publicerades för ett år sedan en rapport med den här slutsatsen. Inte heller kunde man hitta bevis på att valfriheten hade lett till en stärkt demokrati och kvalitet. Rapporten skapade en viss uppståndelse och debatt som visade hur ideologiskt laddad diskussionen om vem som ska producera samhällstjänsterna är.
I Sverige har en större del av samhällstjänsterna lagts ut på entreprenad och EVA-rapporten talar om Sverige som ett föredöme, vid sidan av den brittiska regeringens projekt Open Public Service. Men i Finland har vi ingen anledning att följa Sverige när det gäller till exempel skolor som drivs av företag som ska och bör gå med vinst för att kunna fortsätta verksamheten. När ett skolföretag går i konkurs ska barnen fortsättningsvis få gå i skola.
EVA talar i egen sak och många av förslagen är varken realistiska eller kloka. Men det är positivt med diskussionsöppningar som ifrågasätter ingrodda tankesätt.

För det av oss alla så omhuldade välfärdsamhället är servicen och hur den möter befolkningens behov en kärnfråga.  Finländarna betalar gärna mera skatt förutsatt att välfärdstjänsterna fungerar. Också om bilden av den tungrodda, byråkratiska och ineffektiva offentliga servicen är en seglivad myt så finns det mycket att förbättra.
På den offentliga sidan måste man lära sig att placera kunden-klienten-patienten i centrum och bygga upp systemen utgående från att de ska fungera ur klientsynpunkt. Också arbetsvillkoren måste ses över eftersom vårdpersonalen i dag lockas till den privata sidan. Men det kostar och betyder höjd kommunalskatt.

Om åtta veckor ska vi välja nya kommunala beslutsfattare. Nu är tidpunkten den rätta för att diskutera vilken service samhället ska erbjuda oss och hur den ska produceras.