Bild: Max Kähärä

Klassens resa

Den här ledarkrönikan är en del av Hbl:s specialsatsning på Helsingforsdagen den 12 juni 2012 och skriven av femte klassen i Haga lågstadieskola.

I förskolan var vi alla förväntansfulla. Vi fick göra namnlappar, 16 stycken, men nästan alla stavade sina namn åt fel håll eller med bokstäverna huller om buller.


I ettan var vi 15 stycken. Under ettan tävlade alla med varandra om vem som först lärde sig läsa och skriva. När vi fick läseböckerna ville alla ha den svåraste men vår lärare ville att vi skulle börja med den mellersta.
Alla var irriterade på att vi inte genast fick börja med matematik och andra svåra saker.


Under tvåan blev vi 17. Pojkarna samlades runt den nya pojken, och flickorna stod i en klunga och pratade.


I trean fick vi en ny lärare och pojkarna var mycket vilda och busiga. De tyckte om att bygga kojor i skogen. Flickorna höll sig i små grupper. Vi vann skolans Olympiska spel i fotboll mot fyrorna. Vi sprang ärevarv och sedan sprang vi upp till lärarrummet där vi placerade pokalen i vår lärares sko. I trean fick vi också egna vänelever från förskolan.


Även i fyran kom det en ny pojke till klassen, så vi var 18 elever och vi vann på nytt de Olympiska spelen.


Så kom femman. Vi fick tre nya elever och lite senare en fjärde så vi har varit 22 stycken det här skolåret. Och vi fick en ny lärare, igen.
Han var knäppare än vi väntade oss. Fast knäpp på ett bra sätt. Med honom i klassen har det varit en mycket bra stämning och ordning i klassen. Vi har byggt upp massor av laganda och vi fick också en klassdagbok så att vi skulle lära känna varandra bättre.
I början satt vår klass ofta till klockan ett när de andra slutade tolv. Men nu har vi till och med slutat tidigare ibland. Vi har övat på att både markera och gå till maten (till maten har vi övat att gå ungefär 25 gånger).
Nu när någon bråkar får man inte anmärkning utan i stället, om någon till exempel haft slagsmål på rasten, har de fått göra en powerpoint tillsammans. Det har funkat mycket bättre.
En av höjdpunkterna i femman var när vår lärare Markus skulle sätta på musik och sökte på Sås och Kopp på Youtube men hittade en sång som hette ”Såspäron”. Sen dess har det varit vår klass ”signaturmelodi”.


Av sexan förväntar vi oss ett liknande år som detta. Vi har en bra chans att vinna skolans Olympiska spel på nytt. Vi hoppas också att vi inte blir för mogna för att kunna umgås med de yngre eleverna.