Behov av begriplighet

Glädjen över det länge efterlängtade målets uppnående, varav man hoppas få välgörande följder för landet, har hos de flesta högljutt givit sig luft, ehuru det naturligtvis icke saknas en mindre del, som icke hälsa reformen med oblandad tillfredsställelse och tills vidare med betänksamhet skakar på huvudet.
Det här är ett utdrag ur en nyhet publicerad i Hufvudstadsbladet år 1865. Artikeln handlade om den stora myntreformen och hur den togs emot av folket.
Förväntisarna på 2012 är en större tasigförsamhet och framåtlutning i ekonomin där vi bättre måste lyssna in signalerna. Arbetsmarknaden lider även av en missmatchning med ofasta jobb och ett ökat fastlansande som följd.
Det här igen är ett fiktivt exempel kryddat med några av fjolårets nyord, som Språkrådet i vanlig ordning publicerade före årsskiftet.
Som fenomen är det svenska Språkrådets lista över de senaste nyorden välkommet. Listan får alltid stor uppmärksamhet i medierna och blir ofta ett hett samtalsämne vid kaffeborden. Listan är ett bevis på att språket lever och att språkfrågor berör.
Men samtidigt är det också viktigt att komma ihåg att de flesta av nyorden aldrig slår igenom och blir ord så att säga på riktigt. De nyord som överlever är oftast direkt kopplade till nya behov inom teknik, livsstil och ekonomi. Först när behovet visar sig vara bestående och användningen utbredd, överväger Svenska Akademien att plocka in ordet i sin officiella ordlista.
Ett typexempel på när den tekniska utvecklingen skapar behov av nya ord är tv-apparaterna. Ordet färg-tv slog snabbt igenom, men har under de senaste åren blivit förlegat. Platt-tv har kommit i stället och slagit ut färg-tv.
För att beskriva det här fenomenet i sin tur behövs också ett nyord. En retronym beskriver hur ett nytt ord skapar ett behov av att omskriva även det gamla ordet, som till exempel att en gammaldags tv blir en tjock-tv som motsats till ordet platt-tv.
När man ser på de båda textexemplen i inledningen av den här krönikan, så känns de väl bägge ungefär lika främmande. Det första exemplet känns konstgjort på grund av sin extrema ålderdomlighet, det andra på grund av sin extrema nymodighet.
Språket ska och måste utvecklas. Men målet med utvecklingen bör alltid vara att göra det lättare för oss att kommunicera begripligt.