Elbilarna strömmar till, men långsamt

Elbilarna har varit ett dominerande inslag på världens bilmässor redan i ett par års tid, men i den finländska trafiken är de fortfarande sällsynta. I huvudstadsregionen rullar färre än 100 bilar och platserna där de kan laddas är få.

Nästa år förändras läget radikalt. Den första april sänks skatten på elbilar och lågutsläppsfordon till fem procent. Det väntas sätta fart på försäljningen, i synnerhet i höst när den eldrivna tvåsitsiga Smart lanseras. Då hamnar priset för en elbil på en nivå där fler har råd att skaffa en.

Nästa år dyker också de första laddbara hybridbilarna upp i trafiken vilket ökar efterfrågan på laddningspunkter.

Eldrivna fordon kommer nu så starkt trots ekonomiskt osäkra tider att det nästan är befogat att tala om en hajp. I själva verket är det just i trafiken som visionen om en koldixidfri framtid först blir verklighet. Å andra sidan är elbilar utsläppsfria först när energikällan är det.

Det är statens stöd som bidrar till att visionen kan få en tidtabell. I början av december gick startskottet för ett program i fem delar värt 100 miljoner euro vars mål är att skapa en infrastruktur för att utveckla koncept kring elbilar. Där ingår bland annat att skapa laddningspunkter vid köpcentrum och andra platser där folk rör sig. Tiotals Ett företag, städer och universitet är med.

I april ska också en ny karta lanseras med alla laddningspunkter är listade liksom information om betalningssätt och en notering om platsen är ledig eller upptagen.

Om fyra år ska det vara möjligt att röra sig obehindrat i huvudstadsregionen. Då är också Finland med i den vägtrafiktrend som någon kallat den största revolutionen sedan vi övergav hästarna för bilar med förbränningsmotor.

Biltillverkarna breddar snabbt utbudet av elbilar, men de flesta potentiella köpare blir nog besvikna när de bekantar sig med modellerna. Ackumulatorteknologin är fortfarande det största hindret för att man ska kunna röra sig med elbil lika fritt som med bränsledrivna bilar. Många tror att man laddar en elbil på ett par timmar när det i själva verket kan ta upp till nio timmar.

Aktionsradien ligger som bäst kring 160 kilometer, vilket räcker bra för de flesta ändamål. I städerna är denna begränsning inget problem.

Av bilimportörernas kommentarer att döma är det på företagssidan som det största intresset finns, inte minst för att många hoppas kunna förbättra sin image med elbilar.

Helsingfors stad vill få ut mycket av designåret 2012 och en av de största satsningarna är just på elbilar. Biträdande borgmästare Hannu Penttilä, som ansvarar för stadsplaneringen, lovar att staden ska ta i bruk femtio elbilar och öppna laddningspunkter i snabb takt.

I många gamla städer i Europa är det bara tillåtet att röra sig i stadskärnan med elbil. Orsaken är förstås att utsläppen håller på att förstöra värdefulla gamla byggnader. Detta driver på efterfrågan och enbart Frankrike har 50 000 elbilar i trafik.

Helsingfors har inte liknande planer och stöder i själva verket elbilar bara genom att halvera parkeringsavgiften.

Erfarenheterna visar att nya miljövänligare teknik inte tas i bruk utan offentligt stöd, men å andra sidan innebär detta stöd också en knuff framåt för inhemska företag.

Många drömmer om att skapa globala företag för att utrusta elbilar.

Fokuserade samarbetsprojekt som dessa behövs eftersom det känns som att Finland redan har hamnat på efterkälken i en bransch stadd i kraftig tillväxt.