Tro, hälsa och kärlek

Finlandssvenskarna lever längre än de finskspråkiga. Den finlandssvenska mannens förväntade livslängd är hela 2,5 år längre än den finskspråkigas. Skillnader finns även när man undersöker risken för sjukpensioneringar och enligt preliminära resultat även risken för folksjukdomen Typ 2-diabetes. Varför mår finlandssvensken i allmänhet och den finlandssvenska mannen i synnerhet bättre?
Den här frågan ställde docent Sakari Suominen nyligen på ett seminarium i Helsingfors. Suominen forskar själv i språkgruppernas hälsoskillnader och så återgav han även resultat från övrig forskning i ämnet (av bland annat Fjalar Finnäs och Markku T. Hyyppä).
Han inledde med uteslutningsmetoden. Det finns inte längre tydliga socioekonomiska skillnader, som kan förklara det hela. Det finns heller inga skillnader när det gäller utbildningsnivå eller civilstånd. Inte heller genetiken ger svaren, om man inte då beaktar skillnaderna mellan västra och östra Finland.
Det första svaret hittar Suominen och hans forskarkolleger i levnadsvanorna. Den finlandssvenska mannen röker mindre och konsumerar inte lika ofta stora mängder alkohol. Bland kvinnorna var skillnaderna på de här punkterna små.
Det andra svaret hittar han i den upplevda hälsan. När de finlandssvenska männen ombeds självskatta hälsosituationen blir bedömningen ofta positivare än de finskspråkigas. Den här självskattningen är oberoende av det faktiska hälsoläget hos de undersökta. Också när barn i åldern 11-15 får svara på motsvarande frågor blir resultatet detsamma. De unga finlandssvenskarna upplever sin hälsa som godare, trots att de levde något osundare.
Enligt Suominen korrelerar den upplevda hälsan med den faktiska hälsan. Något förenklat så handlar det om en självuppfyllande profetia som grundar sig på en positiv självbild. Varför har finlandssvensken då en positivare självbild?
Många svar finns i antologin Det finlandssvenska sociala kapitalet, som forskarna Susan Sundback och Fredrica Nyqvist har skrivit och sammanställt.  När de korskör begreppet socialt kapital med den självskattade hälsan så hittar de ett samband. Socialt kapital mätt i föreningsverksamhet, sociala kontakter, tillit och känsla av trygghet, påverkar vår hälsa.
Någonting att tänka på när vi snart ger våra nyårslöften.