Stormen kom anmäld

Trots full beredskap tar det tid för elbolagen att koppla på allt efter stormen.

Spåren efter stormen Dagmar som bytte namn till Tapani förskräcker.
Elkablar kom ner, telefonnät och myndighetsnätverk slutade fungera, tåg stod stilla, trafikljus slocknade, vattenkranar var torra och vårdcentraler måste stängas för att datorerna stod utan ström.
Matbutiker tvingades slänga mat som tinade när frysdiskarna inte längre var i gång.
Centrala delar av samhällsstrukturerna i Norge, Sverige och Finland slogs ut. Samtidigt är detta en bra påminnelse om att framtidens samhällen allt oftare kommer att vara utsatta för vädrets makter när klimatet förändras.
Att eldistributionen lider när hårda vindar fäller träden över elledningarna är inget nytt. På landet vet alla var tändstickorna, stearinljusen, ficklamporna och batterierna finns. Nu var det också tur att vinterkylan inte slagit till.
Stormens ankomst var väntad och såväl räddningsmanskap som telereparatörer stod i beredskap att ta itu med följderna.
Myndigheter och elbolag stod ändå inför stora utmaningar. Larmcentralerna var nerringda och tidvis kom bara vartannat samtal igenom. Detsamma gällde kundtjänsten vid eldistributörerna och Fortums webbsida var onåbar i perioder på grund av trycket från kunderna.
Mer allvarligt var att delar av räddningsmyndigheternas eget nät för intern kommunikation, Virve, var oanvändbart sedan basstationer blivit utan ström och batterikapaciteten tagit slut. Samma problem drabbade också mobiltelefonerna.
Ur samhällets synvinkel är det viktigt att basstationernas kapacitet uppgraderas. Likaså bör arbetet fortsätta med att gräva ner kraftledningar eller dra om dem utmed vägar, där de är lättare att underhålla och reparera.