En god nyhet om skuldkrisen

Europeiska banker rusade till i går när Europeiska centralbanken (ECB) öppnade lånekranarna. Nära femhundra miljarder euro lånades ut, vilket var mer än väntat.
Aktiemarknaden tog ett litet glädjeskutt i förtjusningen över att nya pengar kommer i omlopp, och euron stärktes. Spanska staten lyckades låna pengar till lägre ränta och i Tyskland tror näringslivets chefer mer på framtiden igen, trots problemen i EU.

Det var alltså många glada miner efter ECB:s största likviditetskampanj hittills. Den hjälper att minska oron om skuldkrisen – åtminstone för stunden.

Avsikten är att göra det möjligt för bankerna att åter börja låna ut till små och medelstora företag ute i Europa som de senaste veckorna fått uppleva hur skuldkrisen och bristande förtroende leder till kreditåtstramning. Alla pengar är dock inte nya utan större delen av de treåriga krediterna används för att ersätta dyrare återfinansiering.
Varken finländska eller svenska banker var intresserade av ECB:s krediter som riskerar att ge mottagaren en stämpel i pannan där det står problembank.

Bankerna får pengarna nästan gratis och till lindrigare villkor än hittills. Med tanke på att räntan på centralbankskrediterna för tillfället bara är en procent är möjligheten också stor att många banker väljer att placera pengarna i statsobligationer från något av krisländerna i Sydeuropa. Där finns pengar att tjäna eftersom de ger en avkastning på upp till 5–6 procent.

Samtidigt kan detta innebära att trycket på Italien och Spanien minskar något när kostnaderna för att täcka ländernas budgetunderskott minskar. Frankrikes president Nicolas Sarkozy har öppet sagt att ECB, som inte får finansiera euroländernas offentliga utgifter, borde ta omvägen via bankerna för att uppnå detta resultat.

Som sagt, det är en välkommen lindring, om än för stunden. Att hålla i gång lånemarknaden är ytterst viktigt med tanke på att företagen inte ska stå med tomt gapande kassor.

Samtidigt ger sig de krisdrabbade länderna i Sydeuropa på konststycket att både skära ner i de offentliga utgifterna och öka den ekonomiska tillväxten.
I dag ska Mario Montis regering försöka få igenom ett sparprogram på 30 miljarder euro i parlamentet. Under tiden kommer dåliga nyheter om att den ekonomiska aktiviteten har börjat minska i landet som nu står inför sitt femte år med recession sedan 2001 då euron infördes.
Spanien kämpar i sin tur med sviterna från fastighetsboomen.

Även om vägen till ljusare tider i Sydeuropa delvis kantas av billiga bankkrediter är det också möjligt att lättnaden bland beslutsfattarna upplevs som en signal att det värsta är över och det är läge att slappna av.
I den meningen är ECB:s kampanj också riskfylld eftersom en lösning på skuldkrisen baserar sig på långsiktigt, målmedvetet och väldigt otacksamt politiskt arbete, inte kapitalinjektioner för att lindra smärtan.

Grekland har redan gått förlorat som euroland och den ekonomiska brandväggen som ska hindra gnistorna från att antända Italien och Spanien tycks än så länge hålla. Det är fortfarande fullt möjligt att de pågående trassliga förhandlingarna om de mekanismer som i framtiden ska förhindra nya skuldkriser att uppstå blir framgångsrika.
Men om detta berättar gårdagens goda nyhet ingenting.