Håll ett öga på banken

I eurokrisens spår tvingas bankerna att få upp marginalerna. Mer kapital och likvida medel ska hämtas in. Orsaken är de skärpta kapitalkraven som gör det nödvändigt för bankerna att skapa medel som stärker solvensen.
Alternativet är att be om mera pengar av ägarna eller att skära ned på utlåningen och på det sättet förbättra relationen mellan utlåning och kapitalbuffert.
Bankerna kan också skära i kostnaderna genom att säga upp personal och på det sättet öka lönsamheten.
Eftersom lagstiftningen förbjuder ändringar i redan befintliga lånekontrakt riktas försöken att öka intäkterna in på nya lånekunder. Det finns alltså goda skäl att läsa lånevillkoren extra noga och framför allt reda ut vilka avgifter som gömmer sig där.
Bankerna lägger ner mer energi på att marknadsföra vidhängande finansprodukter, som låneförsäkringar och räntetak.
I Sverige har finansminister Anders Borg redan hunnit varna bankerna för att försöka pressa ut mer pengar ur kunderna. "Bankerna kan ha lägre avkastningskrav", säger han till Dagens Nyheter (13.10). Nordea har redan hunnit slå fast att aktieägarna ska få 15 procent i avkastning på sin insats, något som Borg tycker är för högt.
I Finland har ingen politiker hittills ställt upp på kundernas sida. Det börjar vara dags eftersom det känns fel om systemet skyfflar över kostnaderna för finanskrisen på folk som bland annat är tvungna att skaffa tak över huvudet.
Visserligen är de banker som finns kvar i inhemska händer solida, men osäkerheten i omvärlden ökar riskerna och gör återfinansieringen dyrare. I det läget är det kunderna och inte ägarna som får se upp.