Chydenius för vår tid

I finska och svenska sammanhang har det ända sedan mitten av 1800-talet påpekats att Chydenius företrädde ekonomisk liberalism redan elva år innan Adam Smith gav ut sin berömda skrift Nationernas välstånd 1776. Den amerikanska ekonomen Carl Uhr försökte 1964 utan större framgång etablera Chydenius som Smiths föregångare. Först nu kan en internationell publik själv ta ställning till påståendet.
Trots att han var prästutbildad finns ändå mycket lite i Chydenius idéer som pekar på en Guds hand som styr utvecklingen. I stället var han mer lagd åt att tro att Gud skapade naturlagarna.
Social tillhörighet, ras eller religion fick enligt honom inte stå i vägen för att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Höga löneskillnader bromsar initiativkraften medan rätt incitament får folk att göra sitt allra bästa.
I dessa tider då nymerkantilismen visar tecken på ett återtåg med ökad protektionism, politisk realism och ekonomisk nationalism är det också intressant att studera Chydenius idéer. När nationalstaten Finland var under planering i slutet av 1800-talet fanns det också försök att etablera Chydenius som en finsk patriot vid sidan av J.V. Snellman. Den etiketten sitter löst och om Chydenius levde i dag skulle han vara en stor anhängare av Europeiska Unionen och global frihandel.
Lars Magnussons förord i verket Anticipating the Wealth of Nations tar fasta på en viktig sak. Chydenius var en produkt av sin tid. Trots det geografiska avståndet och provinsialismen kunde han långt före bloggar och Facebook delta i ett passionerat utbyte av idéer inom Sveriges gränser. Chydenius blev genom sin intellektuella fadersfigur Anders Nordencrantz i Uppsala en del av en växande tankeriktning som Adam Smith fått äran för.
Detta förringar inte Chydenius storhet, men pekar på omständigheternas betydelse.