Många frågetecken ska rätas ut

Ekonomiskt, politiskt, socialt och även teknologiskt står Helsingfors inför oroliga tider.
Skatteintäkterna rasar om den hotande lågkonjunkturen blir verklighet. Regeringens planer på att göra om kommunfältet får konsekvenser för hela huvudstadsregionen. Klyftorna mellan fattiga och rika stadsdelar växer.
Till råga på allt är såväl metrotekniken som Helsingfors Energis satsningar på förnybar råvara osäkra kort.
Att slå fast ramarna för det viktigaste styrredskapet, budgeten, i en situation som denna är inte lätt. Vissa saker kan beslutsfattarna själva påverka, andra, som den ekonomiska och politiska konjunkturen, styrs av världsekonomin, regeringen och EU.
Läget går att jämföra med hösten 2008 då det mot slutet av året stod klart att botten är på väg att falla ur ekonomin. Då var det för sent att gå in och ändra på budgeten. Konsekvenserna av det har varit en snabb skuldsättning. Höjningen av kommunalskatten med en procentenhet för ett år sen släppte ut lite tryck ur systemet.
Nu säger borgmästare Jussi Pajunen att det finns en helt annan beredskap att gå in och rucka på budgeten om det är så att krisen kommer. Mer exakt än så vill han inte vara. Problemet är förstås att de riktigt stora projekten – de nya bostads- och kontorsområdena på Busholmen, i Fiskehamnen och östra Böle samt utbyggnaden och den tekniska uppgraderingen av metron – inte går att skjuta på.
Helsingfors fortsätter att växa och de nya invånarna måste få tillgång till infrastruktur och lagstadgade tjänster. Men det tar tid innan investeringarna återbetalar sig. Pajunens utmaning är därför att hålla balansen där han surfar på en positiv våg.