En epok över i Finland

Gårdagens besked till de anställda i Salo sätter punkt för en mer än tre decennier lång epok i Finlands historia. Det är slut med tillverkningen av mobiltelefoner. Vad som kommer i stället är öppet. Beslutet har varit väntat redan länge. Europa är för dyrt för tillverkningsindustrier och de flesta av kunderna finns ändå i Asien.

Mobiltelefonerna går samma väg som textilindustrin i tiderna. Precis som symaskiner kunde "flyga" vidare till nästa låglöneland och tas i bruk där kan Nokias fabriker packas ner i lådor och flyttas.

Finland har legat en fas efter Sverige i utvecklingen. Där lades mobiltelefonfabrikerna ner redan på 1990-talet. De närmaste månaderna tvingas Salo leva med rädslan att bolaget stänger anläggningen helt och hållet och lämnar staden som för inte så länge sedan kallades för Salocon Valley.

I rumänska Cluj är katastrofen redan ett faktum.  Mot slutet av året ska den två år gamla fabriken vara stängd. Omkring tvåtusen personer står då utan jobb. Med Nokia försvinner också en rad företag som sålt sina tjänster.

Nokia är Rumäniens näst största exportör efter biltillverkaren Dacia och fjärde största företag. Fabriken har varit flaggskeppet bland de utländska investeringarna. Nu försvinner en omsättning på 1,6 miljarder euro och därmed skatteintäkter i mångmiljonklassen.

Enligt rumänska medier har Nokia krävt att staten måste se till att kostnaderna sjunker, annars flyttas hela rasket till det fattiga grannlandet Moldavien. Det diskuteras också om lönerna och skatterna höjts för snabbt för Nokias smak.

Nu blev det ju inte så utan tillverkningen, som ursprungligen flyttades från tyska Bochum, ska förläggas till Asien.

Löftet om att elektronikindustrin är den näringsgren som ska rädda både sysselsättningen och skatteintäkterna har bleknat för länge sedan. Estland fick smaka på vad ett ensidigt beroende innebär redan 1991 när Ericsson sade upp sitt avtal med kontraktstillverkaren Elcoteq. Över en natt försvann en fjärdedel av Estlands export.

Det nya numret av Tekniikka & Talous innehåller en genomgång som visar att en femtedel av jobben försvunnit de senaste åren. Det handlar om mer än 10 000 jobb som lagts ned i takt med att underleverantörerna flyttat till Kina och

Indien eller gått omkull. Exporten är mindre än hälften jämfört med år 2000 då Nokia ensamt stod för en femtedel av hela landets export.

För Finlands del försvinner alltså ytterligare 300 jobb, men fabriken i Salo har satts på observation.  Salos öde är kanske beseglat om några månader. Då uppstår frågan vad som händer med Nokias forskning och utveckling. Flyttar den också till Kina?

Nokias problem syns redan i handelssiffrorna. Exporten av tjänster har rasat hela året i takt med att Nokias fakturering inom koncernen minskar. Det handlar alltså om faktureringar för att Nokias varumärke och resurser för forskning och utveckling används av dotterbolag i andra länder. Dessa summor är betydligt större än värdet på exporten av mobiltelefoner och utrustning.

Det gör ont när Nokia ska anpassa tillverkningen till försäljningsraset. Vändningen är ännu långt borta. I slutet av oktober ska det nya Nokia sjösättas i London och Windowstelefonerna visas upp. Då kan omvärlden bilda sig en uppfattning om hur realistisk den nya strategin är.

I Salo har personalen inte ens sett en enda prototyp ännu. Det bådar illa för de 1 600 fabriksanställda.