Litet är inte alltid vackert

När tvåspråkigheten debatteras är det inte alltid klart vem eller vilka som är tvåspråkighetens subjekt. Nationens tvåspråkighet är en annan sak än individens tvåspråkighet. De förenas av att de har någonting med identitet att göra. Tvåspråkigheten är viktig om den har betydelse för landets och individens sätt att finnas till.
För att identiteten på två språk ska kunna frodas förutsätts att det finns en funktionell tvåspråkighet i statliga och kommunala ämbetsverk, i vården, utbildningen och servicen. Gärna också i den privata företagssektorn, men det är inte reglerat i lag.
En poäng i Linnéa Henrikssons rapport En- eller tvåspråkiga lösningar är att det inte går att göra språkpolitik bara med att stifta språklagar. Språkpolitiken föds i praktiken ur en lång rad mindre beslut som har med finansiering, verkningarna av många olika lagar och språkliga prioriteringar att göra. Majoritetens blindhet för minoritetens behov bygger sällan på illvilja utan snarare på tanklöshet och okunskap.
Ett talande exempel är nedläggningen av Ekenäs BB. Sjukvårdsdistriktet ansåg att avdelningen var för liten och för dyr, och talade om medicinsk säkerhet och ekonomisk rationalitet. Försvararna talade ett annat språk om att förlossningen är en service där närheten och modersmålet är av stor relevans.
Det finns inget allmänt recept för vad som är bättre; en- eller tvåspråkiga lösningar, stora eller små enheter. Men små enheter kan bli splittrade och ha svårt att hänga med i kompetensutvecklingen. Det har skett bland annat i kultur- och utbildningssektorn. Yrkesskolan Axxell bildades som ett paraply för små utbildningslinjer som knappast klarat sig utan en starkare organisation.
Linnéa Henriksson tar avstamp i yrkesutbildningen i östra Nyland, där frågan är om den ska organiseras under ett tvåspråkigt tak eller vara uppdelad i en svensk- och en finskspråkig verksamhet. Hon lutar mot en enspråkig lösning som involverar Prakticum och Axxell.
Regeringsprogrammet stipulerar att Samordningsdelegationen för de svenska högskolorna aktivt ska utveckla strukturen för de svenskspråkiga yrkeshögskolorna. På det hållet finns både en- och tvåspråkiga lösningar, och kanske inte alltid en kritisk massa på svenska. Delegationen måste bedöma om det är bättre med en övergripande svensk struktur för yrkeshögskoleutbildningen.