Miljardtvist splittrar regeringen

Vårens riksdagsval blev också något av ett ödesval för kommunerna eftersom stora frågor gällande finansieringen av den lokala förvaltningen stod på spel.
Nu verkar det som om valdebatten fortsätter.
Det budgetförslag som i går presenterades rätar inte ut frågetecknen kring regeringsprogrammets skrivning om åtstramningen. Enligt finansminister Jutta Urpilainens (SDP) förslag ska statsandelarna skäras ned med 631 miljoner euro per år under regeringsperioden, eller sammanlagt cirka 2,5–2,6 miljarder euro.
Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen (Saml) kom genast med motförslaget att statsandelarna ska minskas stegvis för att underlätta kommunernas anpassning. Då blir den totala effekten cirka 1,5 miljarder.
Det sistnämnda var också kommunernas motförslag när regeringsprogrammet blev klart i juni.
Det handlar alltså om en skillnad på en miljard euro och den tvisten ska lösas i budgetförhandlingarna i höst. I många kommuner får de budgetansvariga slita sitt hår i väntan på att regeringen kommer överens.
I båda fallen handlar det ändå om stora summor. I praktiken lägger regeringen ut ansvaret för de nedskärningar som måste göras på kommunernas beslutsfattare. Som jämförelse kan nämnas att en höjning av skattesatsen med en procentenhet inbringar knappt en miljard euro.
Nedskärningarna i kombination med nya förpliktelser kan leda till att kvalitetskraven på välfärdstjänsterna skrivs ner, vilket ytterligare ökar ojämlikheten mellan dem som har råd att köpa privata tjänster och de som inte har något val.