Svart måndag blev grå

Förra veckan var den dystraste på aktiemarknaderna sedan finanskrisen slog till senhösten 2008. Riskerna för en ny global ekonomisk nedgång började se allt större ut. När USA:s kreditbetyg i fredags för första gången skrevs ner av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's var det därför bäddat för en svart måndag med monumentala kursras på världens börser.
Åtminstone fram tills USA:s marknader öppnade blev det i stället ännu en trist och grå dag på den globala kapitalmarknaden.

Problemet som placerare och ekonomiska bedömare dras med är att frågetecknen kring världsekonomin blir allt fler medan svaren låter vänta på sig. Osäkerheten breder ut sig.
Att den Europeiska centralbanken i söndags kväll beslöt att börja stödköpa italienska och spanska statliga skuldebrev innebär en tillfällig lättnad för euroområdet. Även om ECB hjälper till med att sänka lånekostnaderna för de skuldtyngda euroländerna och stöder bankerna kvarstår ändå det faktum att de dystra nyheterna från andra sidan Atlanten innebär att tillväxtutsikterna blir allt sämre.

I USA utpekas syndabockar till höger och vänster efter att kreditvärdigheten sänkts. Demokraterna riktade via John Kerry ett anklagande finger mot den ultrakonservativa Tea Party-rörelsen som lyckades paralysera beslutsfattandet i Washington i flera månader.
Den viktigaste orsaken till S&P:s beslut var nämligen inte oron för att USA inte ska lyckas betala sina skulder utan rädslan för att det låsta politiska läget gör att landet inte lyckas komma in på ett tillväxtspår.

Finansminister Tim Geithners finger pekade på S&P, som han anklagade för ansvarslösa beslut och katastrofala matematiska misstag. Andra håller med. S&P, Moody's och Fitch, de tre institut som graderar kvaliteten på lånepapper, har en historia av vårdslöshet som enligt samstämmiga analyser var med och skapade den senaste finanskrisen. Varför skulle de alltså ha rätt nu?

Samtidigt kunde väl finansministern fråga sig hur USA hamnat i den här härvan. Det gör kineserna, som placerat sina tillgångar i amerikanska skuldpapper och sitter med svarte petter på hand. S&P satte USA i obs-klass redan i april i väntan på att presidenten, demokraterna och republikanerna skulle få ordning på torpet ekonomiskt sett.
Det lyckades alltså inte. Samtidigt som tillväxten avtar har vägarna mot ytterligare ekonomisk stimulans stängts. Den amerikanska centralbanken möts i dag och många hoppas på att Fed ska öka likviditeten genom att börja köpa statspapper igen. Men penningpolitiken är redan nu frikostig med en styrränta som stadigt ligger kvar på noll procent. Frågan lyder: hur mycket tilläggstid Fed kan köpa den amerikanska ekonomin, i synnerhet nu när staten går in för att strama åt genom att sänka utgifterna?

Sänkningen av kreditvärdigheten har i sig mest symbolisk betydelse även om det faktiskt var nära att USA skulle ha ställt in betalningarna förra veckan. I takt med att risken för ett stort kursras på börserna ökar flyr placerarna till säkrare objekt, i det här fallet guld och, ja, faktiskt, amerikanska skuldbrev.

Sjunkande aktiekurser är en konjunkturmätare bland flera, men de pekar oftast rätt. De avspeglar brister i förtroendet för den förda politiken i Europa och USA, men fram för allt en snabbt vikande tror på fortsatt ekonomisk tillväxt.

Många gråa och trista dagar på börsen finns framför oss, säkert också någon riktigt svart.