Eurokrisen har också sina vinnare

Det finns vinnare och förlorare i eurokrisen. Folk med bostadslån fick i går beskedet av Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet att det inte blir någon höjning av styrräntan. Förståsigpåarna tror att det minskade pristrycket i kombination med de usla ekonomiska utsikterna innebär att nivån på 1,5 procent i själva verket håller året ut.
Detta innebär att folk som i vintras band sin boränta för tre, fem år eller längre nu får dras med högre ränteutgifter än de som tog risken och höll fast vid korta marknadsräntor.
Som läget ser ut nu är några nya höjningar efter den senaste i juli inte att vänta eftersom de skulle ta livet av allt tillväxthopp i eurons krisländer. Samtidigt håller farten i länder som Tyskland på att mattas av vilket också gör att prishöjningar dämpas.

Samtidigt har bankerna inlett en kampanj för att öka räntemarginalen, alltså skillnaden mellan inlåning och utlåning, och därmed intäkterna. I maj meddelade Nordea, som tillsammans med OP-Pohjola visar riktningen i banksektorn, att marginalerna måste upp för att kompensera för dyrare inlåning och skärpta kapitalkrav. Eurokrisen gör att riskpremierna på kapitalmarknaderna stiger och samtidigt ska bankerna förbereda sig på de kommande så kallade Basel III-reglerna.
Det är en lång väg som Nordea har framför sig, men enligt en jämförelse i Taloussanomat i går har bankens marginal i snitt faktiskt ökat med nästan en tiondels procentenhet på bara en månad. Bakom höjningen ligger också det faktum att bankerna konkurrerade så hårt under vintern att kunderna lätt kunde förhandla till sig bättre villkor. Det syntes i krympande marginaler.
En analys av Finansinspektionen visar att kreditrisken inte spelar någon roll när marginalen slås fast. Det är konkurrensläget och kundens förhandlingsstyrka som avgör.

I Sverige har bankerna rätt att ändra på räntemarginalen i befintliga bostadslån. Den rätten vill bankerna i Finland också ha för att få upp intäkterna och klara utmaningarna. I dag är kunden ofta lycklig över låga marginaler och blir i stället skinnad med hjälp av dyra provisioner enligt principen gungor och karuseller.
Snittmarginalen på nya lån är nu 0,78 procentenheter. De svenska marginalerna är betydligt högre, 1,21 till 1,42 procentenheter enligt en sammanställning i Dagens Industri. Enligt en uppskattning från Finlands Bank tidigare i år borde bankernas marginaler höjas med 0,25-0,50 procentenheter och då hamnar de nära svensk nivå.

Rädslan för högre räntekostnader har inte skrämt bostadsköparna. I slutet av juni låg kvadratmeterpriset i huvudstadsregionen nästan fyra procent högre än vid samma tid i fjol. I övriga landet är uppgången måttligare.
I Stockholm däremot har bostadspriserna börjat sjunka på grund av att Sveriges Riksbank höjt sin styrränta mycket mer än hushållen väntat. Nu ligger boräntan (stibor+marginal) på över fyra procent och kan vara mer än fem om ett år. Det ska jämföras med tre månaders euribor som i går var 1,6 procent, upp från omkring en procent vid årsskiftet. Den boränta som en finländsk låntagare betalar, marknadsränta plus marginal, var i snitt 2,6 procent i juli.
Svenskarna får alltså dras med högre lånekostnader än vi eftersom de inte använder euron och riksbanken stramar åt när ekonomin riskerar att överhettas.
Den låga räntan gör också att risken för att låntagarna inte klarar av betalningarna är mycket liten. Med en ränta på sex procent skulle redan var femte få problem. Den här riskgruppen räddas nu av eurokrisen.