Tidningarna börjar med stresstest

Höjd moms på prenumerationer kan bli dödsstöten för många facktidskrifter och mindre tidningar.

Regeringen planerar enligt uppgift att momsbelägga tidningsläsandet. Sedan 1963 är prenumerationer på dagstidningar och tidskrifter momsbefriade, ett beslut som fattades för att trygga informationsförmedlingen och den offentliga debatten. Mervärdesskatten på lösnummer är fulla 23 procent.


Utslaget på hela upplagan är skatten nu i snitt fyra procent och stiger till över tolv procent om momsen blir nio procent. Det är bara Bulgarien och Slovakien som beskattar sina tidningar hårdare i EU.


Ett rykte säger (Keskisuomalainen 16.6) att SDP:s partisekreterare Mikael Jungner ligger bakom. Under sin tid som Yle-chef blev han hårt åtgången av Mikael Pentikäinen, vd för Sanoma-koncernen, och kan nu hämnas. Det ryktet saknar grund. Däremot är det sant att Jungner, som kan bli kommunikationsminister, kritiserade pressen för bristande förnyelsevilja: tidningshusens vinster kommer utan ansträngning.


Staten måste hitta nya intäkter efter att SDP torpederade en allmän momshöjning. Med fulla 23 procent moms på prenumerationer kunde staten få in 225 miljoner euro i skatter, med nio procent närmare 90 miljoner. De stora tidningshusen klarar säkert av detta extra pålägg och kan föra över kostnaden på prenumeranterna. Däremot borde hundratals facktidskrifter och små lokaltidningar börja göra stresstest. Höjda papperspriser, dyrare utdelning, den digitala utmaningen och moms blir en dödlig kombination för delar av pressen.


Mediekonsumtion och fungerande demokrati hänger ihop. Folk som läser tidningar röstar till exempel mer i val och är mer engagerade i hur samhället utvecklas. Det borde alltså inte bara handla om pengarna.