Få kan välja

Skatter I sin kolumn i HBL (8.11) framhåller Kimmo Sasi att vi lever i en värld med skattekonkurrens och att man, som en följd av det, kan välja hur mycket skatt man är villig att betala. Som tidigare ordförande för riksdagens finansutskott vet han vad han talar om. Det tycks inte störa honom nämnvärt att det bara är få som är förunnade att välja hur mycket de vill satsa på det allmänna!
I ett demokratiskt samhälle, som strävar efter att uppnå och upprätthålla jämlikhet mellan människorna, är beskattningen av avgörande betydelse. Det gäller både vad som beskattas och hur hög skatten är. Som en följd av den snabba tekniska utvecklingen minskar antalet skattebetalande lönearbetare hela tiden, medan olika former av icke-skattebetalande robotar tar över allt mer av det arbete som människor hittills utfört. Eftersom det är svårt att skattskriva robotar, måste deras ägare i fortsättningen stå för deras skatter.
Löntagarna och pensionärerna står, tillsammans med egenföretagarna och småföretagarna, för största delen av statens inkomster. Särskilt de internationella bolagen, betalar i allmänhet bara så mycket skatt som de själv bestämmer sig för att göra. Det här beror inte bara på skatteplanering, utan också på att de med hjälp av juridiska finesser kringgår gällande lagar. Med en räcka vilseledande manövrar i bokföring och överföring av medel till och mellan olika holdingbolag och länder kan de förhindra att myndigheterna får fram de uppgifter som behövs för att fastställa skatteskyldighet. År efter år rinner stora summor till olika skatteparadis utanför vårt lands gränser, utan att våra myndigheter har de befogenheter och resurser som behövs för att övervaka lagligheten i de komplicerade internationella transaktionerna bakom det här.
Gustav Wickström, Åbo