November i politiken

Samhälle Det är en svår tid vi lever i, utan vidare den tid med gråaste framtidsutsikter som jag upplevt i mitt vuxna liv. Terrorvågen i världen tillsammans med de kalla vindarna som blåst över bland annat Ukraina och Europa det här året har ganska effektivt tvättat bort den optimism och framtidstro som spirade en lång tid efter att muren mellan öst och väst revs.
För Finlands del lever vi både i en ekonomisk och i en politisk kris samtidigt. Främlingsfientlighet och allmän argsinthet har gjort att samhällsklimatet försämrats märkbart på en kort tid.
Bland alla yttre omständigheter som nu slår hårt också mot Finlands framtidsutsikter är jag ändå mest orolig vad detta gör åt oss med tanke på gemenskap och samarbetsförmåga. Politiken i landet ser ut att allt mer glida in på sekterism framom vilja att jobba för det gemensamma bästa.
Fadäserna kring regeringspartiernas kohandel och öppna hot mot varandra och internt i medierna visar prov på att det är viktigare att synas som stark mot sina egna än att ena Finlands folk i gemenskap. Sannfinländarnas ras tillbaka till ett tioprocentsparti har skapat en panik där man försöker bevisa att man nog är emot invandring. Det är beklagligt att man upplever sig tvungen att bevisa sin kompetens genom negativism!
Förr har vi sett bildning som en viktig väg att lyfta vårt land. Nu verkar det på många sätt ändå som om regeringen lämnat den tesen, vilket tyvärr bekräftas av undervisningsministerns öppna brev, där hon bland annat uppmanar alla att ”springa snabbare”. Tror regeringen verkligen att vi löser våra problem och bygger en bättre framtid genom att springa snabbare i ekorrhjulet? Vad bygger vi för framtid genom en sådan ideologi? Man kan inte beställa eller befalla människor att skapa (hållbar) innovation. Innovation kommer från inspirerade människor som är trygga i sin tillvaro.
Det är november i världen. Som den eviga optimist jag är vill jag se att sommaren kommer. Under vintern prövas vi, våra skafferier och våra vedförråd vi samlat under sommaren. Vi kan bygga en gemensam framtid även i svåra tider, som bygger på en stark grund av fredsideologi, frihet, tolerans och jämlikhet. Men vintern måste vi överleva tillsammans, för att få uppleva vår och sommar och nya skördetider.
Niklas Andersson
Stadsfullmäktigeledamot (SFP), Raseborg