Skrotningspremien en succé?

Bilar HBL:s ledare (13.11) påstår att bilskrotningspremien blev en succé. Om meningen var att bli av med åtta miljoner euro i skattemedel lyckades den förstås. Eftersom motiveringen för kampanjen var att förnya bilparken och öka antalet bilar med låg emission har vi ännu inte fått svaret. En utredning kommer att göras och först efter det vet vi vad som egentligen har hänt.

Låt mig ge en pessimistisk syn på processen, även den är overifierad än så länge.

Lagen om skrotningspremien stadfästes den 19 december 2014 så alla som tänkte köpa en bil 2015 visste att det lönar sig att vänta till juli för att kunna utnyttja denna förmån. Så gick det också. Under perioden januari–juni såldes 2 000 färre personbilar än under motsvarande tid föregående år. Efter det har försäljningen ökat och är i slutet av oktober uppe i samma antal som 2014, det vill säga 91 000 registrerade personbilar.

Har dessa under juli–oktober köpta bilar varit miljövänligare än tidigare? Det vet vi inte, men de som utnyttjade skrotningspremien köpte förstås en bil med koldioxidemission under 120 gram per kilometer. Per år rör det sig om 8 procent av de nya bilarna. Om detta är mera än normalt vet vi inte.

Bilförsäljningsstatistiken är inte organiserad enligt koldioxidemission (den borde väl vara det?) så vi får gissa hur försäljningen har förändrats. Under perioden januari till oktober har de mest sålda bilmodellernas försäljning utvecklats enligt följande: Skoda Octavia (under 120 g?) +0,2 procent; Nissan Qashqai (över 120 g?) +3,0 procent; Volkswagen Golf (under 120 g?) -28,3 procent; Volkswagen Passat (över 120g) +59,3 procent; Toyota Yaris (under 120 g?) +16,5 procent. Något klart svar får vi inte här.

Hur har det gått med skrotningsmängderna? Under januari till juni minskade skrotningsstatistiken med 1 400 bilar, men under juli till september ökade den med 4 800 bilar jämfört med 2014. Per år kommer skrotningen kanske att stiga från 58 000 till 61 000, det vill säga 5 procent. Varifrån kom dessa skrotbilar?

Man har motiverat premien med att gamla bilar, som förorsakar mycket utsläpp, skall bort från trafiken och ersättas med nya miljövänligare bilar. Vi vet inte om skrotbilarna har varit i trafik eller stått på en bakgård. För den som ville utnyttja premien var det mycket enkelt att på nätet hitta en ännu registrerad bil för ett pris under 500 euro. Sen skulle man bara göra sig det lilla besväret att registrera den och meddela den till skrotning. Så fick man förmånen för 1 500 euro. Hur många som fungerade på detta sätt vet vi inte.

Det finns alltså många frågetecken innan vi kan utropa skrotningspremien på åtta miljoner euro som en succé. Alla nyheter är inte sanna bara för att de låter positiva. Jag hoppas att HBL återkommer med en bättre underbyggd nyhet när utredningen är gjord.

Peter Rehnström

Helsingfors