Barns rättigheter är vuxnas skyldighet

Barn I dag flaggas det världen över för FN:s konvention om barnens rättigheter. Detta för att uppmärksamma barnen och deras särskilda behov. Visste du att barn har egna rättigheter?

FN:s konvention om barnens rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn under 18 år. 196 länder har skrivit under barnkonventionen och därmed förbundit sig att följa reglerna som är rättsligt bindande. Av världens läder är det endast USA som fortfarande låtit bli att ratificera konventionen.

FN:s konvention om barnens rättigheter kom till för att trygga barnets särskilda behov och intressen. Innehållet i barnkonventionen kan sammanfattas i tre teman, ”the three P:s” – ”Provision”, ”Protection” och ”Participation”; Barn har rätt till tillräcklig andel av samhällets resurser, till särskilt skydd och omvårdnad, och till att med beaktande av ålder och mognad delta i beslutsfattande som gäller dem själva.

Konventionen är omfattande och består av ett flertal artiklar och tre tilläggsprotokoll. Alla artiklar är lika viktiga, men det finns fyra vägledande principer som alltid ska beaktas när det gäller barn: Alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, alla barn har rätt till liv och utveckling, och alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

Konventionen om barnens rättigheter trädde i kraft i Finland 1991. Den är förpliktigande för staten Finland, kommunerna, barnens föräldrar och övriga vuxna. I praktiken betyder det att vi alla vuxna bär ansvar för att barnkonventionen respekteras och följs. Därmed är det viktigt att åtminstone vuxna som arbetar med barn, personer som beslutar om ärenden som rör barn och alla vårdnadshavare känner till barnkonventionen och dess innehåll. Dessutom borde vi vuxna se till att även alla barn har kännedom om sina egna rättigheter.

Konventionen om barnens rättigheter garanterar barnets särskilda ställning i vårt land. Det betyder att i alla ärenden ska barnets bästa prioriteras, det vill säga det ska gå före alla andra samhälleliga intressen. Alla beslut som fattas bör basera sig på gedigna barnkonsekvensanalyser. Beslut som inte respekterar barnkonventionen borde helt enkelt inte kunna fattas.

Jämfört med läget i många andra länder kan man tycka att barnen har det förhållandevis bra i Finland. Det stämmer och det ska vi vara glada och stolta över men också vara måna om att bevara. Nya beslut såsom begränsningar i den subjektiva rätten till dagvård eller större daghemsgrupper kan omkullkasta detta.

Överlag finns det flera utmaningar med tanke på hur väl barnens rättigheter förverkligas i Finland i dag. Bland annat är kunskapen om barnkonventionen fortfarande bristfällig – även bland sådana som i sitt dagliga arbete fattar beslut som rör barn. Barnens bästa prioriteras inte systematiskt inom till exempel domstolsväsendet. Barnkonsekvensanalyser åberopas, men lyser i praktiken med sin frånvaro. Vi har fortfarande en snäv och förenklad bild av vad ”hörande av barn” innebär i praktiken. Speciellt barn som hör till någon minoritet eller specialgrupp får för ofta uppleva att deras rättigheter förbises. Det gäller till exempel samer, romer, barn med invandrarbakgrund, barn med funktionsnedsättningar och omhändertagna barn. 

I dag på barnkonventionens dag kan och bör vi alla vuxna stanna upp och reflektera över hur vi i vårt arbete och vår vardag bäst kan arbeta enligt konventionens anda, och därmed bevara ett barnvänligt Finland. Barnens rättigheter är de vuxnas skyldighet.

Pia Sundell

Verksamhetsledare, Barnavårdsföreningen i Finland rf