En tunnel kunde redan vara verklighet

Nagu Det har en tid varit tyst kring den fasta vägförbindelsen till Nagu. Många har tänkt att det beror på att planerna har varit alltför utopistiska och dyra. Plötsligt får man läsa i Åbo Underrättelser (20.10) att landskapsförbundet och dess ordförande Pekka Myllymäki (C) aktiverar sig i frågan. Tvärsäkert konstaterar han att det bara finns ett alternativ, en bro med dragning till Haverö. Den är inritad i landskapsplanen och är därmed det enda realistiska alternativet enligt honom.
I samma artikel läser vi igen om NTM-centralens beräkning att bron till Haverö skulle kosta 140 miljoner euro. Det är knappast totalkostnaden för det stora projektet som innehåller flera etapper: en ny väg från Kopparholm till Stormälö – inklusive ytterligare en bro – cirka sex kilometer, bro till Haverö 950 meter, väg på Haverö cirka 2,5 kilometer, bro Haverö-Lill Nagu 800 meter och slutligen en ny väg på Lillandet, sprängd genom berget, en kilometer. En mera realistisk bedömning av totalpriset ligger på 600–800 miljoner euro, lite beroende på konstruktion, höjd och grunden.
Broarna går över två viktiga livligt trafikerade farleder vilket skulle förutsätta mycket höga broar, för att trygga fartygstrafiken.
På Haverö skulle vägen gå över privatägd mark, också åkrar, och den skulle lämna ett bestående sår i naturen, då den skulle gå tvärs över holmen. Haverö som varit en idyll för hundratals sommargäster och fastboende, skulle förvandlas till en bullrig och ogästvänlig trafikplats. Många kanske skulle vara tvungna att lämna sina stugor och se värdena sjunka dramatiskt.
Argumenten mot broalternativet är otaliga och behöver inte ingående presenteras här. Förutom att projektet ekonomiskt skulle vara ett massivt slöseri av skattepengar, då billigare alternativ föreligger, är det tvivelaktigt också ur miljösynpunkt.
Miljömässigt är detta det absolut värsta alternativet som det redan konstaterats i miljökonsekvensbedömningen, inte minst för att vägen skulle svepa förbi Natura-området. För alternativ finns, trots att Myllymäki inte accepterar det. Att ytterligare utveckla färjetrafiken eller bygga tunnel är båda goda alternativ, båda med ett minimum av miljöpåverkan. I vilket skede har tunneln plockats bort som alternativ, och av vem?
Många ser dåvarande trafikminister Ole Norrbacks (SFP) beslut, från början av 1990-talet, om att den fasta vägförbindelsen till Nagu skulle planeras utifrån broalternativet som ett löfte om bro. Det finns en gräns för hur många broar en person kan trolla fram. Hade man för tio år sedan kunnat enas om tunnelalternativet hade den redan varit byggd.
Ralf Nikander
Helsingfors