Mer än en kul grej

Eftis Hösten innebär budgettider i kommunerna. Kärv ekonomi ställer höga krav på politikerna att fatta beslut som är ekonomiskt förnuftiga även i längden. Liksom flera tidigare år har eftermiddagsverksamheten för skolbarn hamnat på sparlistorna. Vi vill lyfta fram det kortsiktiga i att spara just här.
Eftis är nämligen mer än en kul grej. Visst, det är mycket pyssel, spel och lek. Men det väsentliga är att det görs tillsammans med kompisar och i närvaro av trygga vuxna. Barnen övar på sina sociala färdigheter i friare form än i skolan. Här lär sig eleverna att bygga vänskapsband och lösa konflikter. Genom kvalitativ eftisverksamhet kan ensamhet och utslagning motverkas. Vi talar om viktig förebyggande verksamhet.
De yngsta elevernas skoldag kan ta slut redan 12–13-tiden. Att tänka sig att en sju- eller åttaåring sedan ska vara ensam hemma i flera timmar är befängt. Vissa barn klarar det, men inte alls alla. Rätten till eftis bör vara garanterad även för alla elever i årskurs två. Helst borde alla elever i lågklasserna erbjudas möjlighet till meningsfull verksamhet på eftermiddagarna. Vi måste minnas att skärs det i eftis är det de mest utsatta barnen som drabbas hårdast.
Ett eftisbarn kostar samhället cirka 1 000 euro om året, vilket på inget sätt kan anses vara för dyrt. I stället för att skära i eftermiddagsverksamheten borde den utvecklas, bland annat så att eftis i högre grad skulle vara en del av skolans verksamhet. Vi ser gärna en utveckling mot helhetsskoldag, där även barnens hobbyer ingår. Viktigt vore också att eftis skulle omfattas av skolans elevvård. Det skulle i synnerhet barn med specialbehov gagnas av.
Det görs ett enormt fint jobb i skolan för våra barn, men efter skoldagen behöver barnen både omsorg, sysselsättning och trygga vuxna.
Pia Sundell
Verksamhetsledare

Noora Lohi
Chef för småbarnsfostran
och eftis

Johanna Saxén
Ansvarig eftisledare

Barnavårdsföreningen
i Finland rf