Kunnandet är kärnan för djurens välmående

Djurskydd Johan Beck-Friis vid Sveriges veterinärförbund reagerar tillsammans med sex skribenter vid Sveriges lantbruksuniversitet i HBL (14.10) på vår debattartikel i Helsingin Sanomat (25.9) med dels välkommen noggrannhet, dels genom att slå in öppna dörrar.
Noggrannheten och kompletteringen gäller den samhällsinverkan den svenska djurskyddslagstiftningen har haft. I vår insändare ingick en mer allmänt hållen analys av läget i Sverige med den kraftigt minskade självförsörjningsgraden i fokus.
Vi valde att referera enbart hur svinköttssidan har sett ut medan Beck-Friis et co utvidgar faktabasen betydligt. Det är gott att höra att den svenska självförsörjningsgraden nu är på stigande. Intresset för svenskt kött ökar, och på de grunder som framgår i insändaren. Bra så!
Det som däremot kräver en klargörande kommentar är producentorganisationernas syn på relationen mellan djurvälfärd, folkhälsa och pris på kött. För det första, vi har inte heller i Finland stympade djur – näbbarna trimmas inte på fjäderfä och grisarna har knorr. Antibiotikaanvändningen är precis som i Sverige låg. I Finland har vi inte heller längre sjukdomar som ofta är allmänna i Europa, såsom luftvägsinfektioner hos grisar. Detta tack vare branschens frivilliga insatser, vilka har lett till friska grisar och låg medicineringsnivå.
För det andra är vi och har varit tydliga med att välmående och friska djur är grundförutsättningen för vår husdjursproduktion. Vi kan inte acceptera en tendentiös läsning på denna punkt. Billigt kött kan stå oss dyrt – detta är exakt vårt budskap. Vår självklara målsättning är att vi även i framtiden skall ha friska och välhållna produktionsdjur. En garant för detta är respekt för jordbrukarens yrkeskunskap. Kunnande och ansvarstagande är kärnan när det gäller välmående produktionsdjur – inte lagstiftningens krav.
Mikaela Strömberg-Schalin
Jurist, Svenska lantbruksproducenternas förbund

Leena Suojala
Specialistveterinär inom hälsa och sjukvård för produktionsdjur, MTK