Agera nu när facket är vingklippt

Samhälle Vår statsminister Juha Sipilä har nu alla chanser att gå till historien som den stora statsmannen som räddade Finland från alla tiders största katastrof. Ingen hade väl på allvar trott att facket plötsligt skulle inse sitt eget bästa och godkänna ens huvuddragen i samhällsfördraget. Nu är facket vingklippt och Sipilä har full moralisk rätt att med majoritetsstöd stifta lagar som behövs för att uppnå en sådan konkurrenskraft som är nödvändig för att lyfta oss ur träsket.

Den stora frågan är hur regeringen skall gå till väga. Facket har under tiotals år, med strejker och strejkhot, diktatoriskt lett oss till vår olyckliga situation. Skall regeringen nu i stället gå fram med hård hand och reda upp arbetsmarknaden en gång för alla. Det skulle naturligtvis inte utesluta sakliga förhandlingar med facket.

I tv-nyheterna (29.8) ansåg professorn vid Turun yliopisto Seppo Korhonen att regeringen inte borde utnyttja situationen och i stället bara genomföra sådana förändringar där man kan bli enig förhandlingsvägen. Korhonens åsikt kan eventuellt påverkas av att arbetsmarknadsreglerna torde vara hans specialgebit. Jag är knappast den enda som är av en annan åsikt. Tutta Rolf sjöng på 1930-talet ”Tag vad som bjuds när du får någonting, stunden kommer kanske aldrig tillbaka”. Om regeringen nu urvattnar listan på åtgärder och nöjer sig med bara sådana förbättringar om vilka man blir enig, uppnår vi inte Sipiläs målsättning. Det är nu som byket borde tvättas en gång för alla, för den som känner fackbossarna inser att stunden nog aldrig kommer tillbaka.

I skrivande stund vet vi inte vilka alla åtgärder som ingår i Sipiläs målsättning, men det vore synd om till exempel den illegala strejkrätten inte åtgärdas. Enligt Korhonen vågar regeringen inte avskaffa den så kallade ”yleissitovuus” som betyder att ett avtal i en bransch berättigar alla andra att följa samma avtal. Om denna rättighet kvarstår blir de önskade branschvisa avtalen hart när omöjliga att genomföra. I dagens situation vore det logiskt att avskaffa skatteavdraget på medlemsavgifterna.

Korhonen antydde helt riktigt att facket, också vingklippt, sannolikt kommer att svara med hot om strejk och repressalier. Även om så skulle vara fallet måste vi genomlida dem, regeringen kämpar nu för en arbetsmarknadsordning som skall gälla i tiotals år framöver. Det är dessutom bråttom med genomförandet av Sipiläs målsättning.

Varje dag sker beslut om investeringar runtom i världen och kännedomen om Finlands dåliga konkurrensförmåga och besynnerligheter i arbetsavtalen avgör investeringsbesluten till vår nackdel. Den allmänt negativa inställningen till företagandet och vinstbringande verksamhet i vårt land är en beklaglig faktor som både tidningspressen och tv har underblåst under många år. Det dåliga företagsklimatet påverkar inte endast eventuella nya investerare, ingen vet hur många finska goda företag har flyttat eller planerar flyttning till vänligare länder.

Vem vågar starta en kampanj för att få slut på avunden och misstänksamheten mot alla som genom eget framgångsrikt arbete lyckats bli en god skattebetalare.

Heinz Ramm-Schmidt

Helsingfors