Insändare: General Räty en omistlig resurs för Finland

Försvar Sannfinländarna har som regeringsparti frejdigt börjat utnyttja sin maktställning och driver inte enbart sin egensinniga linje i till exempel invandrarfrågan utan också i nationell försvars- och säkerhetspolitik. Vissa färska utspel finner våra tyngsta professionella experter vara direkt skandalösa. De självförvållade skador som kan förorsakas nationen och dess säkerhet är omfattande.

Förra veckan kom som en blixt från klar himmel beskedet att försvarsminister Jussi Niinistö beslutat bli kvitt sin kanslichef, generallöjtnant Arto Räty, en av de mest erfarna, meriterade och kompetenta på sitt område. Räty är högt respekterad internationellt, inte minst i våra grannländer, i USA och Nato. Han har dessutom något som saknas på många andra håll, fungerande personliga kontakter med kolleger i Ryssland. Under dessa krävande tider är generalen en omistlig resurs för vårt land. Väl orienterade källor hävdar att ren upprorsstämning uppstått på Försvarsministeriet på kort tid.

Men även i utlandet känner man genuin oro och frågar sig vad omställningen kommer att innebära för Finlands internationella samarbete. Den skada som uppstår om Räty sidsteppas kommer att vara svår att reparera. I vilket fall som helst tar det tid. Samma slags oro delas också av vår industri.

Några vägande motiveringar för sitt beslut att låta Räty gå har vår försvarsminister ännu inte presenterat. Vi får vänta tills frågan behandlas nästa gång i statsrådet på torsdag. Att det handlar om fundamentala meningsskiljaktigheter mellan ministern och hans kanslichef om Finlands försvarspolitiska grundlinje är helt klart. Med de knappa ekonomiska resurser som regering och riksdag beviljar försvaret är kanslichefen den som operativt ska föreslå för ministern den kurs man bör styra utifrån de riktlinjer statsledningen fastslagit. Det har redan under en längre tid inneburit allt större västligt försvarssamarbete och anpassning till att kunna verka och operera tillsammans.

Försvarsminister Niinistös allt överskuggande men till sitt konkreta innehåll tomma slogan sedan sitt inval i riksdagen för fyra år sedan har varit: ”Först måste vi sätta vårt eget försvar i skick.” Mätt med samma kriterier som andra tillämpar är Finlands ekonomi alltför liten för att vi någonsin skulle kunna få vårt försvar i skick.

I praktiken vill Sannfinländarna återta mycket gammalt. De har aldrig accepterat nedläggningarna av garnisonerna, de vill ha personminorna tillbaka och också att Finlands krigstida reserv ska höjas rejält. Personminorna är förstörda, men att man alltjämt hade kvar rätt stora mängder stormgevär, före detta östtyska AK-47 Kalajsnikov, gjorde Niinistö väl tillfreds. Den inställningen sammanfattade en ledande svensk försvarsforskare som ”en finne med bössa bakom varje sten och stubbe”. Landstridskrafterna har ett stort faktiskt behov av modern beväpning och utrustning, men de aviserade förhöjningarna om 50-150 miljoner euro på årsbasis är bara små smulor.

Försvarsminister Niinistö drar upp en egen och till stora delar anakronistisk, nationellt introvert och isolationistisk försvarspolitisk linje som går stick i stäv med den politik en lång rad försvarsministrar före honom fört. Att även den försiktiga och pragmatiska Seppo Kääriäinen stigit fram till Rätys försvar är anmärkningsvärt.

Före valet ansåg nuvarande utrikesministern Timo Soini upprört att det var helt olämpligt att Carl Haglund på vårvintern satte sitt namn på en artikel tillsammans med de övriga nordiska försvarsministrarna. Socialdemokratiska försvarsministern Peter Hultqvist från det alliansfria Sverige var den som formulerade utkastet. Med vilken fullmakt formulerar Haglund en ny finsk politik, undrade Soini då.

Nu borde vår rätt USA-vänliga utrikesminister, och ännu i högre grad statsministern, ha skäl att begrunda varför försvarsministern ska tillåtas få slå in på en kurs som avviker från vår gamla, den som bygger på insikten att bara tillsammans med andra likasinnade kan vi förmå stå emot utpressning, provokationer, mindre väpnade insatser och regelrätt krig. I det konceptet har general Räty haft en central roll.

Stefan Forss

Professor, Esbo