Rekordstora humanitära behov och risker i hjälparbete

Humanitärt arbete I slutet av förra året befann sig enligt FN:s flyktingorgan UNHCR närmare 60 miljoner människor på flykt i världen. Varje dag flydde 42 000 människor undan våld, konflikter och kränkningar av de mänskliga rättigheterna – mer än vad som får plats på Olympiastadion i Helsingfors och mer än på flera decennier. Behovet av humanitärt bistånd är rekordstort och det internationella samfundet klarar inte längre av att svara på det behovet. Det här kommer oundvikligen att påverka även framtida generationer.

En starkt bidragande orsak till den ökande humanitära nöden är att parterna i olika konflikter uppvisar bristande politisk vilja att följa internationell humanitär rätt. En allmän praxis som bygger på människovärde och skydd av de svagare har begränsat användningen av maktmedel redan långt innan man officiellt slöt fördrag om krigets lagar.

Konflikterna i världen har ändrat karaktär och på samma gång har det humanitära biståndet blivit svårt att styra. Krig förs inte bara av staters försvarsmakter utan till exempel av parter som ISIS, som vänder ryggen till accepterade regler för krigföring. Det som driver människor på flykt är inte bara avancerad militärteknologi utan också gammaldags grymhet.

Krig förs nu mitt i bosättningar och de stridande parterna öppnar eld mot civila samtidigt som de gömmer sig bland civila för att beskjuta varandra. Skolor och sjukhus utsätts för avsiktliga angrepp, vilket är ett krigsbrott. Man försöker med andra ord göra humanitär nöd till en form av krigföring. En sådan utveckling måste bekämpas med alla till buds stående medel, liksom också en utbredning av grova människorättsbrott och våldsdåd mot civila.

Konflikterna har blivit mer komplexa och de är närmare oss. Det växande antalet migranter i Medelhavet och konflikten i Ukraina är de mest synliga exemplen på den utvecklingen.

Konflikten i Ukraina berör ungefär fem miljoner människor och upp till 1,6 miljoner är i akut behov av humanitärt bistånd. Osäkerhetsfaktorer och begränsningar i rörligheten gör ändå att det är omöjligt att nå alla hjälpbehövande. I östra Ukraina har mer än 6 800 människor dödats och en alarmerande andel av dem är civila som har fått sätta livet till på grund av brott mot krigets lagar.

I fråga om civil nöd är den internationella humanitära rätten enkel: humanitärt bistånd kan ges endast med tillstånd av parterna i konflikten, men enligt krigets lagar är parterna skyldiga att ge det tillståndet och möjliggöra hjälpinsatser.

Humanitärt bistånd lindrar lidande och räddar människoliv. Därför anslås en ansenlig del av de totala biståndsmedlen till humanitärt bistånd även när stora nedskärningar görs i utvecklingsbiståndet.

En viktig roll inom det humanitära biståndet har Röda Korset och Röda Halvmånen samt andra obundna och erkända aktörer som effektivt ser till att hjälpen når dem som mest behöver hjälp.

Människan utgör grunden för allt humanitärt arbete. Det är människor som hjälper varandra, på ort och ställe, under svåra och farliga förhållanden. Syriska Råda Halvmånen har redan mist 42 volontärer som fanns på plats för att hjälpa inbördeskrigets offer.

Speciellt oroväckande är den humanitära situationen i Jemen, där det redan innan det nuvarande krigstillståndet utlystes fanns mer människor i behov av humanitärt bistånd än någon annanstans på vår jord. Som en följd av det senaste halvårets strider har antalet hjälpbehövande stigit till över 21 miljoner. Sedan mars har närmare 4 000 människor dött och 19 000 sårats i Jemen. Upp till 80 procent av landets befolkning är i behov av humanitär hjälp. Internationella rödakorskommittén ICRC har under den pågående katastrofen kunnat förse ungefär två miljoner människor med vatten och mer än 100 000 behövande har fått mat och andra förnödenheter. Dessutom stöder ICRC lokala sjukhus med mediciner, utrustning, generatorer, bränsle och delvis också personal.

Internationella rödakorskommittén har varit tvungen att öka sitt bistånd till länder i krig med mer än 50 procent under de senaste åren; biståndet är nu större än någonsin. Förra året hjälpte ICRC mer än 44 miljoner människor i krishärdar världen över.

Alla länders regeringar samt rödakors- och rödahalvmåneföreningar samlas i början av december i Genève till den 32:a internationella rödakors- och rödahalvmånekonferensen. Målet är då att få till stånd mekanismer för att främja respekten för krigets lagar. Hjälpen måste nå fram till dem som mest behöver hjälp – utan att hjälparen riskerar livet.

Lenita Toivakka

Utrikeshandels- och utvecklingsminister (Saml)

Pertti Torstila

Ordförande, Finlands Röda Kors

Fotnot På onsdagen firades den internationella dagen för humanitärt arbete för att fästa uppmärksamhet vid behovet av humanitärt bistånd och hedra de människor som har mist livet under humanitära biståndsinsatser.