Rektorsval i det nya universitetet

Vid Åbo Akademi har rektoratet förklarats ledigt att sökas (annons i HBL 17.5). Det är första rektorsvalet vid ÅA efter att den nya universitetslagen infördes 2010.

Från statsmaktens sida var ett av målen med den nya lagen att göra universiteten mer toppstyrda. En stark rektor, vald av universitetets styrelse och ansvarig enbart inför denna, skulle styra våra universitet.

Många har velat se en parallell mellan det nya universitetets organisation och ett aktiebolag. Dagens universitet leds av en styrelse utnämnd och delvis vald av ett internt, av hela universitetet valt, universitetskollegium. Styrelsen ansvarar inför kollegiet. Styrelsen väljer i sin tur rektor som är ansvarig så gott som enbart inför styrelsen.

Kollegiet har liknats vid en bolagsstämma, medan styrelse och rektor ansetts motsvara ett bolags styrelse och vd. Liknelsen haltar dock betänkligt.

En annan jämförelse har gjorts med kommunförvaltningen. Denna parallell tar bättre hänsyn till universitetens offentlig-rättsliga status. Men inte heller denna parallell är en bra utgångspunkt.

Det naturliga är att acceptera att universiteten också efter 2010 faktiskt är universitet. De får sin speciella karaktär av att de är expertorgan där synnerligen kompetenta personer bär ansvar för olika bitar i mänsklighetens kunskapsarv. Inom ÅA skall bitarna tillsammans svara för ett brett finlandssvenskt ansvar. Likheterna med både företag och kommun bleknar.

Tanken att ett universitet skulle styras av en enda stark röst ter sig befängd. Ändå är det i den riktningen mycket vid universiteten fått utvecklas. Det är inte nödvändigt. Också inom ramen för dagens lagstiftning kan man forma en organisation där kollegialt färgat teamwork ger grundmodellen för arbetet. Ett universitet kan, genom sitt interna regelverk, upprätthålla ramar som ger ett brett inflytande över såväl strategiska som operativa beslut. Och en rektor, som i dag formellt kan fatta de flesta besluten utan att höra andra, har också möjlighet att gå emot idén om en mer eller mindre enväldig beslutsfattare.

Vilken typ av rektor behöver alltså ÅA? Utifrån mina erfarenheter bland annat som ordförande för universitetskollegiet, behöver ÅA en rektor som fungerar som en ledare för ett stort team, i en organisation med en så öppen intern kommunikation som möjligt. Hen får också själv arbeta för ett regelverk som i praktiken kringskär rektors utrymme att agera ensam i strategiska och operativa frågor med vittgående konsekvenser för det finlandssvenska universitetet i vårt land.

Tage Kurtén,

Åbo