Hälsovården behöver snabbt få riktlinjer

Det börjar bli bråttom med den pågående social- och hälsovårdsreformen. Utgifterna för sjuk- och hälsovården har ökat i rask takt, och inom den närmaste framtiden ökar patientens valfrihet på grund av hälso- och sjukvårdslagen och EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande vård.

Vid reform av vården i andra europeiska länder har nyckelfrågor varit utveckling av finansieringssystemet, patientens valfrihet och konkurrensen mellan tjänsteleverantörerna. I Finland har reformen stannat på debatten om ökning av anordnarens storlek. De viktigaste frågorna, som att avskaffa vårdköer, har förbigåtts genom att krampaktigt koppla social- och hälsovårdsreformen till kommunreformen. Detta riskerar att sabotera hela förnyelsen av hälso- och sjukvården.

Nu krävs kraftfulla åtgärder eftersom den i sin nuvarande form inte medför några märkbara förbättringar av det befintliga systemet. Allt kan eller behöver dock inte göras på en gång. Sverige förnyade stegvis sitt hälso- och sjukvårdssystem under en tioårsperiod. Resultaten har varit positiva. Till exempel hösten 2012 fick över 90 procent av kunderna i Sverige en tid hos läkare inom mindre än en vecka. I Finland får 80 procent av kunderna vänta i flera veckor.

I Sverige svarar landstingen för finansieringen och anordnandet av primärvården och den specialiserade sjukvården. Detta har lett till att beställare och leverantör är olika instanser, vilket var det första steget i reformen.

År 2009 trädde den så kallade Vårdval-lagstiftningen i kraft i Sverige. Enligt Vårdval ska alla landsting skapa ett system som behandlar alla tjänsteleverantörer lika och som omfattas av anbudsförfarande. Alla leverantörer som uppfyller landstingens krav kan delta i systemet.

Patienten kan fritt välja sin läkare hos en privat eller offentlig tjänsteleverantör, även utanför den egna kommunen. Ersättningen följer patienten.

Sveriges modell har lett till en konkurrens mellan tjänsteleverantörerna om kvaliteten samt ökat på tillgången av tjänster och patentens valfrihet och möjligheter att påverka. Resultaten talar för sig: till exempel i Stockholms län har produktiviteten ökat med tio procent och vårdköerna har avskaffats.

Vid reformen av det finländska hälso- och sjukvårdssystemet går det bra att införa bästa praxis från Sveriges modell. På så vis kan serviceutbudet utökas, patienterna kan få vård snabbare och de äldre personernas behov kan tillgodoses bättre.

Att öka samarbetet mellan den offentliga sektorn och den privata sektorn och att övergå från ett förvaltnings- och strukturfokuserat tänkesätt till ett kundorienterat tänkesätt är ett första steg i rätt riktning. För det andra är det viktigt att den offentliga sektorn fastställer kriterierna för servicen. Därefter är det möjligt att börja processen för att särskilja beställaren och leverantören inom den offentliga sektorn och på så sätt öppna marknaden för primärvårdstjänster för privata tjänsteleverantörer. Vilken som helst av de stora städerna i Finland skulle kunna införa modellen redan nu.

Juha Tuominen
MD, docent,
ledande överläkare,
Terveystalo