Förmynderiet kväver den individuella friheten

Lag om cykelhjälm, lag om användande av bilbälte, lag om flytväst i båt. Tre tydliga och enkla saker i en lista som kunde göras lång, och längre nästan för varje dag, där förmynderiet inkräktar på den individuella friheten.

Om jag använder hjälm när jag cyklar eller bälte i bilen eller flytväst i båten, det är ingenting som någon myndighet har någonting att göra med. Jag anses myndig, men tydligen inte tillräckligt myndig för att besluta om en sådan sak själv. Det är mitt huvud och min kropp som drabbas om något händer, ingen annans.

Vi är inne i en mycket farlig utveckling, där vi överallt gett mera av ansvaret för vår tillvaro i myndigheters och politikers händer. När dessa på fullt allvar tror att de vet bättre än en människa vad som är bäst för henne, då har vi tagit oss vatten över huvudet.

Vi ser en utveckling där förmynderiet mer och mer kör över det sunda förnuftet och människornas eget ansvar. Det är kanske en ofrånkomlig utveckling när utbildningen satsar på att skapa byråkrater i stället för på kreativa skapare.

Det finns ytterst få vuxna människor i dagens Finland. En vuxen människa tar eget ansvar i varje situation. Förr tydde man sig till Gud, i dag har myndigheter och politiker tagit Guds plats. Fenomenet är ändå detsamma, man förväntar sig att någon ska finnas till hands och ta hand om en. Vuxna människor tillåter att myndigheter behandlar dem som mindre vetande, som förvuxna bebisar.

Man får veta att man har rättigheter, men inte att man också har ett ansvar. Utan ansvar finns det inga rättigheter.

Det är bara att se på när ett större företag läggs ner, då förväntas politiker och myndigheter stå där med färdiga lösningar. De människorna som inte kan annat än sitta bakom ett skrivbord och fantisera ihop verkligheten utifrån siffror och statistik eller snacka vitt och brett.

Arbetstillfällen skapas inte bakom skrivbord eller med vackra tal. De skapas i verkligheten, och myndigheter och politiker är avsevärt duktigare på att sätta upp hinder för nya arbetstillfällen än på att skapa dem.

Byråkratin och skatterna håller på att helt kväva det här landet i dag. De är det största hotet mot människors välbefinnande. Föreningar och företagare går på knäna nertyngda av all byråkrati och alla föreskrifter. Det är sanningen om man bryr sig om att se på verkligheten.

På senaste tiden har alkoholkonsumtionen kommit i myndigheternas och politikernas skottglugg.

För någon månad sedan hörde jag en läkare som angående alkoholkonsumtionen påstod att det helt handlar om tillgång och pris. Nonsens. För två år sedan vandrade jag genom hela Tyskland, och där kunde jag köpa vad som helst i vanliga livsmedelsaffärer till halva priset av vad det kostar i Finland. I sådana fall borde väl alkoholproblemen vara dubbelt värre i Tyskland än här i landet. Monopolet är en större orsak till alkoholproblemen i Finland än tillgång och pris.

Myndigheterna och politikerna tror att de skyddar oss mot livets faror. De här människorna vet inte ens vad livet är. Förr eller senare ska vi alla dö, och jag dör hellre efter att ha levt och njutit än efter att ha gått och varit rädd för alla verkliga eller inbillade faror.

Vad som behövs i Finland i dag, i EU och i hela världen är mindre byråkrati och förmynderi, och att människorna återtar tilltron till sina egna förmågor. Och framför allt måste individen återta ansvaret för sin egen tillvaro. Så länge det ansvaret ligger hos myndigheter och politiker är individen inte fri.

Sedan bör utbildningssystemet läggas om så att det satsas på kreativitet och praktik och de ungas förmågor och fallenhet framför teori. Därför att livet och verkligheten är praktiska företeelser som måste upplevas, de kan inte förklaras eller läras ut.

Tom Sörhannus,
Levnadskonstnär och verklighetsskildrare,
Pjelax