Ekonomiskt motiverat motverka gränshinder

Norden De nordiska samhällena har än en gång under den senaste ekonomiska krisen visat sin styrka och anpassningsförmåga. Vi vet var vi står och vart vi vill, och riktningen är ofta densamma. Vi är övertygade om att det omfattande nordiska samarbetet är en starkt bidragande faktor för våra framgångar. Samtidigt är vi medvetna om att framgång inte är en sluthållplats där alla stiger av. Det viktigaste är att alltid sträva framåt, vara öppen för nya impulser och villig att lära av varandra.
Norden i dag består av 26 miljoner invånare, 1,5 miljoner företag och 12,5 miljoner anställda och har en gemensam BNP på 1 180 miljarder euro. Det betyder att Norden är den femte starkaste ekonomin i Europa och bland de tio största globalt sett. Som enskilda länder är vi relativt små men tillsammans är vi en betydande aktör på den globala nivån.

Den nordiska styrkan har också uppmärksammas internationellt. Det senaste exemplet är artikeln The Next Supermodel i The Economist, februari 2013. Artikeln lyfter bland annat fram de nordiska ländernas satsningar på utbildning, teknologi och kunnande, ett fungerande samarbete mellan den privata och offentliga sektorn, sunda statsfinanser, öppenhet och jämlikhet.

Gränslös nordisk växelverkan har varit en samnordisk vision sedan 1950-talet och den lever vidare även i dag, kanske till och med starkare än förut. Vi vill att både individer och företag kan verka över våra nordiska statsgränser så fritt som möjligt. Samarbetet för att förebygga och avskaffa gränshinder hör till de absolut viktigaste nordiska samarbetsområden. Ur individens synpunkt handlar det om grundläggande rättigheter som dagligen nyttjas av tusentals människor. Under de senaste tio åren har till exempel nästan 12 000 unga finländare valt att studera i ett annat nordiskt land, och antalet växer till hela 80 000 studerande om man ser på hela Norden.

Samarbetet för att motverka gränshinder är också starkt ekonomiskt motiverat. Gränshinder är dyra och det vore dumt att inte försöka bli av med dem. Olika standarder inom byggbranschen uppskattas kosta de nordiska länderna 177 millioner euro årligen och potentialen för Norden att handla över de nordiska gränserna har beräknats vara 17 procent högre än vad som sker i dag; detta motsvarar en ökning på drygt 16 miljarder euro i den gemensamma nordiska samhandeln.

Den finska exporten till Norden är under de tio senaste åren över fyra gånger så stor som till Kina och något större än till de växande BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) tillsammans. Vi ska inte vara blinda för det som ligger närmast, nämligen våra täta och extremt viktiga ekonomiska förbindelser inom Norden.

Det nordiska gränshinderarbetet drivs framåt på flera nivåer. För exakt ett år sedan organiserades parlamentariska temadiskussioner om gränshinder i samtliga nordiska länder. I Finland utarbetade regeringen en redogörelse som grund till den parlamentariska debatten, och riksdagens ställningstagande till redogörelsen bevisar att det finns ett brett politiskt engagemang för att driva arbetet vidare.

Nu, ett år senare, är regeringen i full gång med förverkligandet av redogörelsens målsättningar; Justitieministeriet jobbar med att inkludera gränshinderperspektivet till den nya guiden för lagstiftningsarbetet, flera frågor rörande arbetsmarknadsområdet behandlas för tillfället, bara för att nämna några exempel.

De nordiska regeringarna får utomordentligt draghjälp i gränshinderarbetet av Gränshinderforum, som är tillsatt av statsministrarna 2007 och består av representanter från alla nordiska länder samt ministerrådets generalsekreterare. Forumet identifierar gränshinder, utarbetar konkreta lösningsförslag och verkar för att öka förvaltningarnas medvetenhet om gränshinderproblematiken.

För att ytterligare understryka vikten av det nordiska samarbetet för fri rörlighet kommer Nordiska ministerrådet att presentera en omfattande handlingsplan för det fortsatta gränshindersamarbetet vid Nordiska rådets session i Oslo i oktober 2013.

Ett framgångsrikt gränshinderarbete förutsätter en klar politisk vilja som följs upp genom konkreta åtgärder och tydlig kommunikation till berörda myndigheter. Det är just denna koppling mellan vilja och handling som kommer att betonas i den nya handlingsplanen.

Mera Norden skapar mera nytta. Ta vårt ord för det.

Alexander Stubb,
Samarbetsminister (Saml)

Dagfinn Höybråten,
generalsekreterare
Nordiska ministerrådet