Mänskliga rättigheter - inte för alla?

Den nuvarande lagstiftningen i Finland bryter mot de mänskliga rättigheterna. Nästan alla lagar har tagit steget in i 2010-talet, undantag utgör t.ex äktenskapslagen och lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet.

Den gällande lagstiftningen för att fastställa könstillhörighet kräver att personen:
1) visar upp en medicinsk utredning om att han eller hon varaktigt upplever sig tillhöra det motsatta könet och lever i en könsroll som motsvarar detta, samt att han eller hon har undergått sterilisering eller av annan orsak saknar fortplantningsförmåga,
2) är myndig,
3) inte är gift eller lever i ett registrerat partnerskap och
4) är finsk medborgare eller bosatt i Finland.

Av dessa fyra är två helt oskäliga, t.ex. kravet på tvångssterilisering. Att kräva att en person bör sakna fortplantningsförmåga har inga medicinska grunder och en transsexuell kan fungera som förälder lika väl som någon annan. Transsexuella har ofta egna biologiska barn. Den världsomfattande organisationen WPATH (World Professional Association for Transgender Health) har konstaterat att en persons juridiska kön skall kunna definieras enligt hur personen själv upplever sitt kön oberoende av fortplantningsförmåga.

Eugenik, läran om att förbättra människans ärftliga egenskaper genom selektiv avel, är bekant från Nazityskland. Tyvärr är det inte den enda platsen i världen där detta har praktiserats. Före år 1970 kunde handikappade och mentalpatienter i Finland tvångssteriliseras enligt vissa grunder utan eget samtycke. Man kunde sterilisera människor för vilka det inte var önskvärt att de skulle få barn. Människan förnekades rätten att bli förälder om hon var avvikande.

Sedan lagen om sterilisering stiftats i Finland år 1970 har sterilisation endast varit möjlig på begäran av ifrågavarande person eller av personens talesman. Vid första anblicken har man avstått från tvångssterilisation, men så är det inte. Transsexuella har rätt att besluta om sterilisation, men den könskorrigerande operationen utförs intutan detta ingrepp.

Det andra problemet i lagen är krav tre. Varför måste en person skiljas från sin make eller maka för att genomgå en könskorrigerande operation? Kärleken till kumpanen kan fortgå fast det fysiska könet känns fel. I mitt tycke borde livskamratens åsikt uppmärksammas.
Jag hoppas på en ändring i lagen om fastställande av transsexuella personers könstillhörighet redan under den här regeringsperioden. I mitt tycke borde lagarna trygga rättigheterna för varje individ i vårt samhälle. Detta sker inte i dagens läge.

Anette Karlsson, studerande, Vanda