Västmetron omvälver hela Esbo

Alltsedan västmetron klubbades i Esbo fullmäktige 2006 har jag debatterat mig hes med att försöka motivera att den trafiktekniskt är en grov felinvestering. Den betjänar nämligen områden som i dag har ypperliga kommunala förbindelser till Kampen tack vare bussfilen på Västerleden. Det tar 15 minuter att åka buss från Iso Omena till Helsingfors.

Gjutfelet med Västmetron, jämfört bland annat med Helsingfors metro, är att den inte längre rymdes på ytan. Vad vi egentligen hade behövt också här i väster är ett pendeltåg som helst hade gått långt in i Kyrkslätt, till att börja med. Nu blir den en konstig stump som inte betjänar långväga pendlare utan endast dem som bor nära Västerleden. Trafikproblemen i Esbo ökar snabbt i takt med nybyggen, men metron löser till synes inte ett enda av dem. Som vi vet blir det en försämring för de flesta av oss eftersom bussen från vår närhållplats inte längre åker ända fram till Kampen utan till en metrostation för byte. Vad blir då incentivet för den som inte väljer den snabba direkta bussen i dag att ta den långsammare metron?

Den 14 maj var en supermåndag i Esbo. Då fick den tekniska nämnden en ingående fördragning om metrobygget, hur arbetet framskridit och om den planerade förlängningen till Stensvik eller Bastvik. Samma kväll arrangerades det ett informationstillfälle i fullmäktige om de storslagna planerna kring Otnäs.

Staden undergår enorma förändringar. Det betänkliga är att allt kretsar kring den kommande metron. Varje storbygge motiveras med metrostationen intill. Resultatet blir tornhus och täta bostadskomplex med växande köpcentra, allt packat på gångavstånd från stationen.

Men jag fick rätt på måndagens nämndmöte! Västmetrons eldsjäl, stadens tekniska direktör Olavi Louko, medgav att huvudmålsättningen med metron inte egentligen är trafikteknisk utan kungstanken är att metron höjer priset på stadens tomtmark. Staden ska alltså sko sig på rika inflyttare som tack vare metron förväntas bli villiga att betala rekordhöga kvadratmeterpriser på lägenheterna i skyskraporna. Den tanken gäller inte minst Otnäs som ju ska få ett lock på början av Ring I med tre tornhus ovanpå (den delen av Ring I hamnar således i tunnel). Riskerna sades ändå bli hos byggföretagen. Ingen bygger bostäder om och när det inte finns marknad. Haltar inte detta resonemang ändå någonstans?

Metrons sprängningsarbeten fortskrider enligt tidtabell. Vi som bor i de södra stadsdelarna kan intyga; i några månaders tid har vi väckts klockan 7 av cirka 2,5 på Richter-skalan. Nu lär det bli viktigt med ett snabbt beslut på att utan avbrott få fortsätta med sprängningarna vidare västerut i samma svep. Då sparar man 100 miljoner, sägs det. Staten har emellertid vägrat att i dagsläget bevilja sin beskärda andel och då blir Esbo tvunget att fortsätta på eget bevåg i hopp om att staten ändå kommer med inom några år.

Förlängningen till Bastvik beräknas kosta 800 miljoner. Förlängningen har ett fullmäktiges principbeslut i ryggen sedan fe år tillbaka. Någon rent trafikteknisk analys på projektet hinner man väl inte med, utan man tar acceptansen för given. Resonemanget kring förlängningen är så klart ett annat än att alls ha börjat med hela metron. Helheten närmar sig dock oroväckande två miljarder. Den trafiktekniska nyttan för den gigantiska summan tvivlar jag på.

Det som blivit helt i skymundan är boendetrivseln. De flesta av oss bor i låg-, rad- eller enfamiljshus. Så gör man om det anses finnas plats. Esbos befolkningstäthet är ovanligt låg, under tusen personer per kvadratkilometer. Esbo är tre gånger större än Paris! Här finns plats, och läget ändras inte märkbart av den förutspådda befolkningsökningen.

Det är så klart jätteviktigt att man planerar och utvecklar, men jag frågar mig ändå om man inte borde lägga lite sordin på dessa mastodontiska projekt. Ett metrobygge borde inte så totalt få styra stadsplaneringen. Esbos strandlinje blir snart ett Manhattan.
 

Fred Granberg,
medlem (SFP)
Tekniska nämnden
Esbo